Streamad innebandy: Ett lyft för sporten eller en väg bort från publiken?

Innebandyn tar makten över sina egna sändningar – men är det en seger eller en riskabel väg bort från rampljuset?

Från och med säsongen 2025/26 kommer all svensk innebandy att sändas via Solidsport, den digitala streamingtjänsten med rötter i Uppsala, grundad 2016. Det är en historisk förändring som på många sätt skapar enhetlighet och tydlighet i innebandyns digitala ekosystem. Men det är också en modell som lägger stort ansvar på Svenska Innebandyförbudet och klubbarna själva att bygga sin egen ekonomi och synlighet.

Det som nu sker är att all innebandy, från Svenska Superligan (SSL) och Allsvenskan ner till ungdoms-SM, Distrikts-SM och alla andra förbunds- och distriktsserier, samlas på en och samma plattform. Det innebär att oavsett om du vill se ditt lokala P15-lag spela seriematch eller en slutspelsmatch i SSL, så kommer det att ske via Solidsport (och alla tidigare webblösningar försvinner?!) I grunden en vinst för sporten, att allt finns samlat och att resurserna kan koncentreras till att skapa en bättre digital totalprodukt.

En prestationsbaserad framtid

Den stora förändringen i modellen är att intäkterna blir prestationsbaserade. Ju fler som ser ditt lag, desto mer pengar går tillbaka till just din klubb. Klubbarnas egna insatser blir delvis eller helt avgörande för deras ekonomiska situation kring webb-TV.

Ta Storvreta IBK som exempel. Under den senaste säsongen fick klubben totalt 88 000 kronor från centralt håll, inklusive webbintäkter och sponsoravtal. Som jämförelse fick de 550 000 kronor på sin bästa säsong innan Expressen tog över sändningsrättigheterna för fem år sedan. Skillnaden är enorm. Med det nya systemet kommer klubbar som arbetar aktivt med att engagera sina fans, skapa innehåll och marknadsföra sina matcher att bli vinnarna. De som saknar kraft, resurser eller kunskap att göra detta kommer att få det tufft.

– Det är en verklighet vi måste förhålla oss till. Vill vi växa och skapa en starkare ekonomi får vi jobba för det, säger en anonym klubbledare jag pratat med.

Femårsplanen – en ljus framtid eller en svår balansgång?

Den nya sändningsmodellen är en del av en ny femårsplan där svensk innebandy tar kommando över sin egen distribution via webb-TV. Uppdraget är att skapa en stark plattform för sporten, men frågan är om detta upplägg verkligen lyfter sporten utanför den egna bubblan. Att Solidsport blir navet i sändningarna innebär att vi kan nå våra egna supportrar på ett bättre sätt, men hur når vi nya?

Det finns en tydlig förlust i att ingen del av avtalet innefattar traditionella medier. Ingen ”Veckans match” på SVT. Ingen ”Omgångens match” på en kommersiell kanal. Innebandyn hamnar i samma situation som handbollen och basketen, där synligheten i de stora medierna är minimal när det kommer till nationellt seriespel.

Vi vet att fotboll och ishockey spelar i en annan liga. Men för oss som brinner för innebandy är det lite smärtsamt att vägen till den breda massan nu ser ut att stängas helt, bortsett från SVT:s sändningar från VM och SM-finalen varje år. Vi får en egen plattform, men den stora frågan är: kommer det räcka? Kruxet är att vi behöver få en betydligt större fanbas utanför den innersta kretsen. Den breda massan skapar de faktorer som gör att något går från intressant till jätteintressant – och det är dit innebandyn måste ta sig.

Den nya AI-tekniken spelar de framtida innebandysändningarna i händerna. Vi vet alla att tekniken gör elefantkliv framåt och att kamerorna blir allt bättre. AI-tekniken kommer att bli avgörande för sändningar på lägre nivåer och vara guld värd som kompletteringskameror i SSL i framtiden som kan lyfta sändningar ett par år in i det nya avtalet men inte direkt om jag förstår allt rätt.

Nyheten att det blir Solidsport som samarbetspartner de kommande fem åren kommer sannolikt inte att mötas av något extremt jubel ute i stugorna. Snarare en suck – ”Jaha, det blev så här…” Samtidigt skapas det i alla fall möjligheter för de klubbar som vill driva sin verksamhet framåt och generera mer intäkter, en större chans än vad de haft under åren med Expressen.

Det fanns förstås fördelar med avtalet med Bonnier/Expressen. Många matcher sändes via de lokala tidningarna som ingick i koncernen, och Expressen lyfte delvis innebandyn på ett nytt sätt via sin sajt om än väldigt undangömt. Frågan är nu om de medier som fullständigt bojkottat innebandyn sedan Bonnier tog rättigheterna återigen kommer att börja bevaka vår idrott?

Handbollen och innebandyn sitter egentligen i samma båt. Vi har liknande situationer vad gäller publiksiffror, sportens storlek, jämställdhet inom idrotten och vi spelar i samma typer av hallar. Sedan Handboll Live skapades inför förra säsongen har jag själv konsumerat mindre handboll än någonsin. Den interna diskussionen inom svensk handboll visar att deras största frustration är att de inte längre når utanför handbollens egna krets. De menar att detta gör det svårt att växa kommersiellt och att locka ny publik till sina arenor.

Inget ”räkbåtsåkande” för dem som ska göra skillnad!

En avgörande del i nyheten att svensk innebandy byter streamingkoncept, och något jag faktiskt gillar, är att svensk innebandy nu förstår att det inte handlar om att åka vidare på någon ”räkmacka” och tro att någon annan ska fixa det.

Jag tycker att alltför många tror alltför mycket att innebandyn redan ”är där” och har tagit ut segern i förskott att sporten lyckas hela vägen, det är tyvärr allt för många som tror allt för mycket på de flashiga SM-finalerna eller VM-finalen mellan Sverige och Finland som något normalt.

 För första gången på riktigt allvar krävs rätt kompetens, rätt människor som styr innebandyn och ett extremt hårt jäkla jobb som aldrig förr. Jag vet att den kulturen finns inom klubbarna – men finns den andan hela vägen inom förbundet? Den delen har jag, elakt sagt, inte upplevt speciellt ofta under mina +35 år inom sporten.

Blir det succé med detta streamingkoncept så är det för att rätt antal timmar, rätt engagemang och rätt noggrannhet har lagts ner på varje viktigt område som behövs. Jag skriver det igen: för att detta ska bli en framgång krävs något helt nytt av organisationen, annars kommer vi stå här igen våren 2030 (om fem år) och undra vad som gick fel.

Vi kommer först till sommaren att få veta vad det kommer att kosta att köpa en enskild match eller olika paket för all innebandy, eller möjligheten att följa ett visst lag. Just den höga månadskostnaden har internt inom handbollen skapat stor diskussion som en anledning till att färre än förväntat har köpt abonnemang, även om deras samarbetspartner Infront pratar om 20 000 sålda abonnemang – siffror som inte har bekräftats från något annat håll.

I slutändan kanske detta var den enda vägen att gå. Vi måste äga vår egen framtid, våra egna sändningar och vår egen ekonomi. Frågan är bara om vi orkar – och om vi verkligen har råd att fortsätta jobba med SSL utan att TV-matcher i SVT eller annan kommersiell kanal . Nu är det upp till Svenska Innebandyförbundet och landets klubbar att bevisa att det här var rätt väg att gå.