En kvalrysare för historieböckerna – kvällen som bevisade varför kval är det bästa vi har

Christian Svensson med en matchkrönika om säsongens galnaste match – Strängnäs och Lund bjöd på allt och lite till.

Vad är det egentligen som avgör en idrottsmatch? Är det det lag som har bäst fysik, teknik och taktik som vinner? Eller handlar allt till slut om psyke, mod och tajming? Jag har sett närmare hundra matcher den här säsongen, men aldrig har jag sett något liknande som det som utspelade sig mellan Strängnäs och Lund i den andra SSL-kvalmatchen. Det här var säsongens match — ja, en av de bästa jag sett på flera år. Den hade allt. Och lite till.

Matchen startade som en ensidig uppvisning. Strängnäs dundrade ut som skållade troll och satte 2–0 direkt. Det kändes som att vi var på väg mot tvåsiffrigt, total utskåpning och en förnedring för Lund. Men så kom det där skottet. En till synes ofarlig långboll från Christian Freij — men det var som att hela matchens DNA förändrades i samma ögonblick som nätet rasslade.

Plötsligt var det Lund som dominerade. De vann alla närkamper, skapade alla farliga lägen och gjorde tre raka mål. Efter tio minuter kändes 3–2 till Lund som en omöjlighet, efter tjugo minuter var det fullkomligt logiskt.

Andra perioden? Ett enda långt ställningskrig utan ansikte. Två lag som famlade efter sin identitet medan chanserna avlöste varandra. Lund utökade till 4–2 efter ett domslut som luktade skandal — liggande spel som blev till en assist. Men i den här matchen kvittade det — för givetvis kom nästa galenskap direkt: Omar Aldeeb gör en enhands-zorro bakom ryggen som studsar på en back, via målvakten och in.

Strängnäs gick ner på folk och satte in sina vassaste pjäser — och det gav effekt. Aldeeb kvitterade till 4–4. Sedan brakade kaoset loss på riktigt.

Den tredje perioden… Den hade tusen ansikten. Lund såg ut som vinnare — tvåmålsledning, full kontroll. Strängnäs kvitterade två gånger, varje gång de såg ut att vara uträknade. Publiken — drygt 1200 personer — kastades mellan hopp och förtvivlan i ett tempo som kändes direkt hjärtskärande. När Strängnäs skickade in två bollar på 14 osannolika sekunder för att tvinga fram 8–8, var känslorna utanpå tröjorna.

Det här var inte bara en match. Det var ett känslomässigt helvete och en euforisk himmel på samma gång.

Sudden death gick in i ett försiktigt läge — två trötta lag som vågade allt men ändå inget. Strängnäs fick straff — Aldeeb stegade fram men missade. Givetvis. Den här matchen ville inte dö.

Straffläggningen då? En saga i sig. Oskar-Viking Tjärnberg, som klev in i början av tredje perioden efter en blunder från förstekeepern, blev fullständig matchhjälte. Kall som is räddade han Lunds tre första straffar som om han gjort det hela livet. Strängnäs satte tre av fyra och kvitterade matchserien.

Det här var inte bara en match. Det var ett känslomässigt krig, ett drama av sällan skådat slag. Och det är exakt därför jag älskar kval. Direktuppflyttning? Aldrig i livet. Ge mig fler såna här matcher — där allt ställs på sin spets och hjältar föds inför ögonen på oss.

Matchens fem stjärnor:

⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️ Omar Aldeeb, Strängnäs
⭐️⭐️⭐️⭐️ Simon Larano, Lund
⭐️⭐️⭐️ Kalle Nilsson, Lund
⭐️⭐️ Pontus Sölve, Lund
⭐️ Oskar-Viking Tjärnberg, Strängnäs