Sundsvall P09 ett av Sveriges bästa: ”Långsiktiga i vårt upplägg”

Ett av de mest intressanta ungdomslagen som är på frammarsch, finner vi uppåt i landet. Det är Sundsvalls P09-lag som är högt rankade och som spås en stark framtid. 

En av lagets tränare är det välbekanta namnet Johan Nordell som är en rutinerad räv i sammanhangen. Johan som varit engagerad i Granlos dåvarande ungdomsverksamhet som fostrade flertalet stora innebandynamn och som även jobbat på NIU i Hagfors, där det också fostrats många duktiga spelare. För ett par helger sedan så kunde hans Sundsvall försvara titeln i Mästarcupen, en turnering som Nordell själv grundat och som är ett initiativ för att låta de bästa lagen göra upp:

– Mästarcupen är en turnering som skapades för att de mest ambitiösa P09-lagen som är längst fram i utvecklingen i landet skulle få mötas en gång per år och se hur de ligger till och vad de behöver träna mer på för att fortsätta hålla sig kvar i den nationella toppen. Ett möte där ledare får träffas och utbyta erfarenhet och kunskap och ett tillfälle där spelare som vill mycket och är långt framme i sin utveckling också får mäta sina krafter med andra på samma nivå. En turnering där både ledare och spelare får chansen att skapa relationer med andra lika innebandyintresserade. En turnering där både spelare och ledare får inspireras av varandra till mer träning och utveckling.

– Turneringen har ingen huvudarrangör. Jag är samordnare och deltagande lag har genomfört cupen tillsammans. Allt för att göra det så billigt som möjligt. Det finns ingen som tjänar pengar på arrangemanget. Allt är till självkostnadspris för lagen. De första tre åren deltog bara lag med pojkar födda 2009 och yngre, i år var det också en flickklass i samma ålder. De 20 bästa pojklagen i Sverige och de 10 bästa flicklagen var på plats i IFU Arena i maj. Det blev en helt fantastisk helg för inspiration och utveckling. Min uppfattning är att Svensk Innebandy skulle behöva fler såna här initiativ, säger han till bloggen. 

Sundsvall kunde alltså vinna turneringen för andra gången i rad när upplagan spelades. En helg där man besegrade flertalet starka lag och även om en viss nypa tur kan behövas, så är det hårt jobb och slit som ligger bakom framgångsreceptet enligt Nordell:

– Vår alpina kung Ingemar Stenmark sa en gång ”Jag vet ingenting om tur. Bara att ju mer jag tränar desto mer tur får jag”, Jag tror inte på tur och otur. Visst är innebandy en sport med väldigt små marginaler men över tid så tror jag att spelare och lag förtjänar sin tur. Att tala om tur eller otur är att lägga resultaten utanför sin egen kontroll vilket jag inte tror ger oss så mycket. Våra killar har tränat väldigt mycket och fyllt varje träning med kvalité så jag tycker att de har jobbat hårt för sin framgång och förtjänat den.

Kommande säsong så kommer laget ta ett stort kliv över mot juniormiljön och där man kommer gå upp ett par nivåer i seriespel för att matcha ordentligt:

– Det är viktigt att vara långsiktiga i vårt upplägg. Det är inte nästa säsong eller de närmaste två åren som våra 09:or ska vara elitspelare på seniornivå. De tre åren på gymnasiet kommer att präglas av långsiktighet, tålamod och målmedvetenhet. De här killarna ska vara som bäst när de är vuxna, inte nästa vinter. Vi sätter prestationer i centrum och inte kortsiktiga resultat i en JAS-serie. Vi jobbar med individuell utveckling och långsiktiga mål.

Laget kommer dels spela i JAS-serien med laget, men även komplettera med spel i andra miljöer där alla ska kunna bli tillgodosedda en bra miljö och speltid under en hel säsong:

– 09:orna kommer att spela som ett eget lag i Juniorallsvenskan och i en regional J18-serie med lag från Dalarna och Gävleborg. Vi är också med i distriktets J18-serie och kommer att rulla in en femma i herrtvåan rätt ofta. Vi tror på att spela många matcher. Vi ser att många av de bästa spelarna har haft möjligheten att spela många matcher under gymnasietiden. Att många matcher leder till utveckling.

– Anledningen till att vi spelar JAS med 09:orna som ett lag är att vi redan har ett bra JAS-lag i föreningen med våra 07/08:or. Tillsammans har vi 35-40 bra JAS-spelare. Skulle vi slå ihop P09 med J18 så skulle hälften av dem bli utan JAS-spel. Vi skulle förmodligen få ihop ett bättre JAS-lag om vi blandade alla årskullar men även om jag tycker att resultat är viktiga så är ändå det viktigaste att så många som möjligt får en så bra utveckling som möjligt. Det är på det sättet vi kan slussa fram ännu fler färdiga elitspelare till vårt A-lag framöver.

Den uppmärksamme som följt lagets konto på Instagram där man har en hel del följare, har sett att man presenterar flertalet starka nyförvärv som via NIU-gymnasiet i Sundsvall (där Nordell är instruktör), ansluter till laget. Det står även klart att man tappar två spelare till RIG vilket såklart är ett bevis på lagets framgångar:

– För några passar ju RIG-verksamheten väldigt bra och två av våra tillfrågade killar valde att tacka ja dit och det är bara att önska dem ett stort lycka till. RIG har ju en bra verksamhet med duktiga ledare så de kommer att få en bra utbildning där. Andra vill få ut annat av sin gymnasietid och väljer andra upplägg. Tre killar i vårt lag till hösten tackade i sin tur nej till RIG för att de tycker att vi har en verksamhet som bättre passar dem. Det finns ingen väg som är den rätta för alla så det är toppen att möjligheterna är så många för ungdomar idag. Det ökar ju chanserna att fler hamnar rätt.

– Vi har fått många från vårt närområde, våra granndistrikt i södra Norrland, som valt att söka NIU i Sundsvall och som också valt att tacka ja till att flytta hit och anledningen till det tror jag är enkel. Det som lockar i Sundsvall är att vi har en väldigt bra verksamhet och det lockar ambitiösa och duktiga spelare. De vill få bästa möjliga förutsättningar och många tycker att vi kan erbjuda det här. Som lag har vi också samarbetat mycket med andra föreningar i södra Norrland under flera år. Vi har haft gemensamma läger och många matchutbyten så det har skapats väldigt många fina relationer mellan killar från olika lag och orter. Varje sommar har många av dem deltagit på andra läger också, som t ex Selected Player, och en anledning till att det blir Sundsvall för så många utifrån är att nog också att de under de senaste åren blivit så bra vänner och att det lockat dem att spela tillsammans under gymnasietiden. Vi får också två mycket duktiga finska killar som kommer till Sundsvall och studerar till hösten för att de lockas av den goda utvecklingsmiljön som finns här. Det är roligt och framförallt gynnsamt för allas utveckling att nivån blir så hög i vårt lag. Tillsammans kan alla sparra varandra till att bli ännu bättre.

Många undrar ju säkert hur man som lag blir så pass framgångsrik. Du som följt laget under så pass många år, hur har ni jobbat med gruppen kring träning, utveckling och matchning för att komma dit ni är idag?

– Det är klart att det har funnits en tydlig strategi redan från början för våra målsättningar att både se till att så många som möjligt skulle fortsätta så länge som möjligt och samtidigt ge alla en så bra innebandyutbildning som möjligt där ALLA inklusive de som är mest ambitiösa och talangfulla också har tagits om hand. Bredden är jätteviktig för att lyckas med ett lag över tid men det är också viktigt att ta hand om de spelare som ligger längst fram i utvecklingen och utmana dem på sin nivå. Bara den här punkten skulle jag kunna berätta hur mycket som helst om och bara det kan ta en hel intervju. Men som sagt, det har funnits en röd tråd i allt, från hur vi tränar till hur vi matchar till hur vi får människor att växa både som idrottare och personer. Framförallt skulle jag säga att nyckeln är det sistnämnda, hur vi får människor att växa.

– Vi har alltid sett till att alla spelat ungefär lika många seriematcher och lika många cuper under varje säsong men har samtidigt individanpassat och låtit alla tränat och matchat på en nivå som är lämplig för deras färdigheter och där de kan tillföra något till spelet. En behovsanpassad verksamhet helt enkelt.

Det är lätt att tro att man som lag gjort en ”satsning” tidigt, sett till vilka resultat man gjort, antal cuper man vunnit och det man nått. En aspekt som blir extra intressant då debatten om resultat, selektering och utslagning är något som ständigt diskuterats. Riktigt så är inte fallet för Sundsvall, som gått brett även om Nordell har en klar åsikt i diskussionen:

– Första gången vi valde ut vårt starkaste lag till en cup var förra året i Mästarcupen. Då var de 15 år. Och väl i cupen så rullade vi på alla tre kedjorna i princip hela turneringen bortsett från att vi under spelet några gånger skiftade lite i formationerna så att några fick lite mer speltid men utslaget på hela cupen var det en marginell skillnad. Innan dess hade vi alltid mixat lagen inför cuper. Vi har åkt på 6 cuper varje säsong och alla spelare blev erbjudna att spela 4 av dem. Vi hade därför olika lag i varje cup. Ena helgen var vi med ett lag i Sandviken och vann en cup och nästa helg så var 50 % utbytta och så vann vi en cup i Umeå.  Alla våra killar har därmed också varit med och vunnit cuper.

– Jag tycker rent generellt om att tävla och tycker att barn ska tävla för att lära sig hantera både vinster och förluster. Livet består också av medgångar och motgångar och att låta bli att utsätta sig för det är inte vägen till att kunna hantera det. Vi har alltid tävlat mycket under träningar och många har gråtit efter att de åkt ut under våra smålags-turneringar på träningarna. Vi har alltid sagt att det är helt okej att gråta efter en förlust, att bli besviken och ledsen är ju inte farligt, det är bara ett tecken på att de har velat någonting väldigt mycket och varit engagerade i det. Det är en bra egenskap att gå all-in på saker. Vad det handlar om är att lära sig att hantera en förlust, att det inte är okej att ge sig på andra eller slå sönder sin klubba när de förlorar men däremot gråta en skvätt är bara positivt, gråt lite och gå vidare. Det här resonemanget tror jag har skapat stora vinnarskallar som inte gillar att förlora, men som inte heller är rädda för att förlora. De vet att det hör till och händer ibland. Det är inget att oroa sig över.

Det leder oss över till U19-landslaget istället och dess verksamhet. I och med Nordells roll som NIU-tränare så har han ett naturligt intresse i verksamheten och har senaste åren fått se en utveckling som inte varit positiv (undantaget med 04/05-guldet) och där övriga nationerna har gått ikapp oss. Ett ämne som bloggen varit inne på vid flertalet tillfällen och även varit tydlig vad jag vill se framöver. Nordell tar resonemanget vidare och ser det ur ett ännu bredare perspektiv:

– Vi tappar absolut mot andra länder på ungdomssidan och det är en förväntad utveckling utifrån hur förbundet prioriterar talangutveckling och elitinnebandy. Trots att vi har så många fler spelare aktiva än alla andra länder och borde vara överlägsna så har vi hamnat på efterkälken. De senaste 15 åren har Svensk Innebandy tappat all fokus på utvecklingen av elitinnebandyn och alla resurser går istället till breddidrotten. Man har i princip inte bara stagnerat utan monterat ned elitinnebandy på ungdoms- och juniorsidan. När vi borde ha U17-landslag som andra länder så får våra nuvarande landslag knappt några resurser alls. Jag tycker synd om förbundskaptenerna. Ett distrikts-SM togs bort. USM är inte en turnering värd namnet. Juniorallsvenskan är någon slags breddverksamhet där alla får vara med. Det är klart att när ingen fokus riktas mot att skapa utveckling och framtida stjärnor och profiler så tappar vi resultatmässigt mot andra länder och när vi inte bryr oss om elitinnebandyn så förlorar allmänheten också intresset för den. Elitinnebandyn på seniornivå har ju inte gått framåt nämnvärt de senaste 15 åren heller. Sämre publiksiffror och sämre löner. Och TV-avtalen skiner ju inte direkt.

– Här tycker jag att det behövs ett omtag och en ny inriktning. Breddidrotten är mycket viktig, men det är också elitverksamheten, både på seniornivå och juniornivå. Utan elitverksamhet som lockar ambitiösa och talangfulla spelare att satsa på innebandy och publik att se den live eller på tv så är vi bara en motionsidrott med enda syfte att stärka folkhälsan. Och utan en elit som inspirerar och skapar förebilder så kommer också färre att börja spela innebandy. Vi måste kunna satsa på både elit och bredd, inget ska uteslutas.

Om du skulle få ge tips till någon som hoppar på ett ledaruppdrag med ett yngre gäng killar. Vilka tips skulle du ge dem i början?

– Ta dig an det! Du kommer inte ångra dig. Ledarskap ger dig så många minnesvärda ögonblick och så många fina relationer. Men se upp för föräldrarna. Föräldrar är oftast en stor positiv resurs men en del är oerhört krävande och dikterar villkor för sina barns position i laget. Var tydlig i kommunikationen från början och berätta vad det är som gäller i laget annars äter vissa upp dig.

– Jag har varit ledare i över 30 år och hur idrottsföräldrar beter sig har förändrats mycket under de åren och bara på de 10 senaste åren har utvecklingen tyvärr gått åt helt fel håll. De allra flesta föräldrar är förstås bra, men den klick föräldrar som kräver att deras barn ska spela med vissa spelare och i vissa serier och i vissa cuper har ökat kraftigt och deras sätt har blivit allt mer aggressivt. Vi hade i mitt yngsta barns lag en förälder som tidigare på allvar krävde ”bestämmanderätt” över vilka som spelade vilka seriematcher och vilka som deltog i vilka cuper. Det har visat sig att vissa nästan kan göra vad som helst för att se till att de får som de vill för sina barns skull.

– Så ett råd är, var tydlig! Ha nolltolerans med föräldrar som ringer, skriver sms, besöker dig och vill prata och argumentera för att deras barn ska spela här eller där. Sätt stopp i tid annars är du snart utbränd som ungdomsledare.

Som Nordell är inne på så har utvecklingen i många aspekter gått åt fel håll. Han håller med undertecknad om att det samma gäller kring spelarnas tålamod när det kommer till utveckling och speltid, där det idag är lätt att flytta på sig när man nu t ex kan representera fler än ett JAS-lag varje säsong:

– Jag håller med. Spelare har sämre tålamod idag och ger upp snabbare när det inte går som de vill eller när de inte får som de vill. Färre knyter näven och jobbar vidare när de upplever motstånd. Präglade förstås av föräldrars curlande men sen spelar det givetvis också in att samhället ser annorlunda ut idag än för 20-30 år sen. När jag växte upp och fick sitta på bänken i fotbollen match efter match så fanns det inget annat utanför det som jag kunde kliva över till. Nu är alternativen och möjligheterna att göra något annat så många fler och det blir så enkelt att bara hoppa av det som är jobbigt och gå vidare till något annat. Tålamodet är betydligt kortare idag och med föräldrar som kritiserar och klagar på tränare (och lärare för den delen) så fort något går emot barnets vilja så får barn allt svårare att kämpa för vad de vill ha.

Framtiden i Sundsvall ser stark ut. Herrlaget har nått kval till SSL under de senaste åren och även på tjejsidan så skördar man framgångar och det återstår att se vad man som innebandystad kan åstadkomma framöver:

– Innebandyn är het i Sundsvall! Både på herr- och damsidan som båda drar mycket folk till matcherna. Nu har vi pratat om våra pojkar födda 2009 men flicklagen i Sundsvalls IBF i den här generationen är också väldigt bra. USM-silver för tjejerna födda 2008 och silver i Mästarcupen för födda 2009. Herr- och damlaget har också klättrat uppåt och båda lagen kvalade till SSL våren 2024. Kvalmatcher som drog en fullsatt Sundsvalls Sporthall flera gånger om.

– Framgång ger framgång och vi är bara i början av det. Sundsvall kommer att uppleva mer framgång de närmaste åren och det i sin tur kommer att ge mer framgång. Och med det är det mesta möjligt bara vi vågar tro på det, kan föreställa oss det och att vi jobbar hårt för att nå dit. Personligen tror jag att vi har både herrlag och damlag i Sundsvall som spelar i SSL om några år.