Domarbasens svar på kritiken: "Handlar om att förändra en kultur i vår sport"

Mattias Linell från Svenska Innebandyförbundet svarar på de mest förekommande frågorna om de nya reglerna.

Det stora samtalet den senaste veckan har varit kring de nya regler som kommer testas i svensk elitinnebandy* de kommande säsongerna.

*SSL Dam, SSL Herr, Allsvenskan Herr, samt i de matcher i Svenska Cupen på dam- och herrsidan som genomförs efter att seriespelet inletts. 

De regler som främst varit upp för diskussion är följande:

Regelkomplettering för att försvåra zorrostraffar

Spelare och ledare inte får stå med foten på sargen och luta sig över planen

Spelare får, med vissa undantag, bara sitta ner i båset och inte stå upp

Ledare måste, med vissa undantag, stå bakom spelarna på bänken och inte framför

En full förklaring av reglerna och dess implementering samt undantagen som nämns finns längst ner i artikeln.

Domarbasen: "Ett matchklimat vi har som inte är hållbart i längden"

Reglerna om zorrostraffar och fötter på sargen har generellt hyllats på sociala medier, medan de andra regler som berör spelare och ledares position och rörelse i båset mött stark kritik på sociala medier.

Mattias Linell, domarbas på Svenska Innebandyförbundet, har via mail till Innebandymagazinet nu svarat på många av de frekvent kommande frågorna som ställts i samband med regelnyheterna.

Varifrån kommer förslaget kring reglerna som berör spelare och ledares rörelser/position i båset? Vem/vilka ligger bakom det?

– Nya regler är en lång process både nationellt och internationellt. Den normala uppdateringscykeln av regelboken är på fyra år, där vi fick en ny regelbok 2022 och nästa gäller från 1 juli 2026. I Sverige inleder vi alltid med att fråga innebandyrörelsen om förslag på nya eller förändrade regler. Samtidigt finns det självklart många idéer från de som är engagerade i eller jobbar med innebandy på alla nivåer som mer informellt hör av sig med sina tankar och funderingar. En del saker rör detaljer och andra är mer övergripande strategiska för sportens utveckling.

– Som ett exempel är ett förstärkt skydd av målvakternas situation något som lyfts upp från flera olika håll och där Sverige också lagt förslag på förändring. Vi diskuterar även med referensgrupper för att få inspel från aktiva, ledare, domare osv. I slutändan är det Svenska Innebandyförbundets Förbundsstyrelse som fattar beslut om vilka regelfrågor som Sverige ska driva internationellt.

– Parallellt läggs förslag från alla medlemsländer och från olika grupper inom Internationella Innebandyförbundet (IFF), såsom IFF-Office, IFF Rules and Competition Committee, IFF Referee Committee, IFF Rules Group och IFF Athletes Commission. Det sker även en löpande dialog mellan främst de fyra toppnationerna i de olika gemensamma forum som finns.

– Slutligen hamnar detta hos en referensgrupp hos IFF med representanter från de ovan nämnda grupperna samt ytterligare några utvalda representanter. Där diskuteras förslagen och därefter föreslås vilka regler som kan införas vid nästa uppdatering, vilka som behöver beredas ytterligare, och vilka som ska testas först. Det slutgiltiga beslutet ligger hos IFF Central Board som är IFF:s styrelse.

För vems skull har reglerna införts? Döma av snacket på sociala medier så är en klar majoritet av spelare och tränare emot dessa regler.

– Det är en komplex fråga. Jag tror att delen som berör att spelare och ledare inte ska stå och hänga in på spelplanen är relativt okontroversiell. Som en jämförelse med fotboll hade det inneburit att ledare och avbytare hade stått och trampat på sidlinjen under hela matchen. Det är ganska lätt att inse att det inte är något bra.

– När det kommer till den delen som berör att spelare i utgångsläget ska sitta ner på avbytarbänkarna och att ledare ska befinna sig bakom dessa, så förstår jag att det rör upp känslor. Det har under de senaste åren vuxit fram en kultur att det är så här det ska vara och det är lätt att glömma att det inte har sett ut som det gör nu särskilt länge.

– Det började på elitnivå och sen har det spridit sig ner i seriesystemet och där uppstår de stora problemen. Det matchklimat vi har idag på barn- och ungdomsnivå är inte hållbart i längden. Det är det som gör att unga domare dömer sin första match och sen aldrig mer. Många barn och ungdomar som utövar innebandy mår inte heller bra i matchsituationen och en del av det är just att varenda spelare och ledare står framme vid sargen och viftar och skriker på allt som händer.

– På högre nivåer är det upp till domarna att kunna hantera, men vi måste försöka se att innebandyn som idrott är större än bara de serierna som berörs av detta test nu. Det är alla de spelare och ledare som verkar på elitnivå, som är förebilder för alla spelare och ledare som verkar i lägre serier och på barn- och ungdomsnivå och det är ett ansvar man har. Utöver den aspekten är det också orimligt att vi själva inom innebandyn ska stå i vägen för vår egen publik som vill titta på sporten.

– Även internationellt är det ur ett varumärkesperspektiv en prioriterad fråga att förändra detta och då har Sverige valt att hellre sitta i förarsätet och försöka styra den här delen i en riktning vi känner kan fungera, än att bara behöva acceptera ett beslut längre fram. Jag tror att vi ska försöka ställa oss själva frågan: Hur det ser ut i bytesszonen kommer att förändras, hur vill jag då att det ska vara i detaljerna? Det är därför vi testar för att se vad som fungerar och vad som inte fungerar och vi hoppas att vi kan samarbeta med spelare och ledare i det arbetet.

Många menar att innebandyn behöver mer känslor, inte färre, och att dessa regler i båset kommer göra att det blir just färre känslor. Hur ser du på den kritiken?

– Idrott är känslor och det är viktigt, men det finns olika typer av känslor. Jag tror inte att innebandyns framtid ligger i att samtliga spelare och ledare står vid sargen och skriker på motståndare och domare under en hel match. Det hade varit ett svaghetstecken för vår idrott.

– I fotboll är det bara tillåtet för en ledare att stå upp i det tekniska området i taget och i handboll är kulturen att alla spelare sitter ner. Detta är ju sporter som är fyllda av känslor.

Hur kommer domarna kunna ha koll på vilka spelare/ledare som bryter mot reglerna i båset?

– Detta handlar inte om att bestraffa en spelare som råkar resa sig upp när något händer, utan att förändra en kultur i vår sport. Det är generella beteenden som ska förändras och därför hoppas vi att spelare och ledare samarbetar, för annars hamnar vi till slut i att domarna måste göra det som vi kräver av dem och följa regelboken. Det hade varit tråkigt om sådant här som inte direkt berör spelet innanför sargen ska behöva få sportsliga konsekvenser i matcherna, men till slut har domarna inget val.

Vad händer om en ledare eller spelare bryter mot båsreglerna?

– Domarna kommer att påpeka en gång för ett lag att ni följer inte de regler som finns och i nästa steg är det utvisning.

Får man resa sig upp och jubla om det blir mål?

– Självklart.

Om de nya reglerna går det att läsa följande: "Ledare ska, förutom när taktiska instruktioner ges till spelarna, eller när det är uppenbart nödvändigt av andra orsaker, stå bakom avbytarbänkarna". Hur ska domaren kunna bedöma vad som är taktiska instruktioner och inte?

– Det är ungefär samma svar som ovan. Det här handlar om att förändra generella beteenden. Självklart ska ledarna fortsatt kunna ge instruktioner till sina spelare, men det kommer inte att fortsätta se ut som idag med fem ledare framme vid sargen som deltar i varenda situation på banan.

Är det något mer du vill lägga till kring reglerna och det snack som har varit?

– Jag tycker att det är anmärkningsvärt att jag fått noll mejl eller telefonsamtal om en fråga som uppenbart engagerar så många. Om jag får önska mig något, så hade det varit att fler engagerade innebandymänniskor och i synnerhet de profiler som är mest aktiva på sociala medier, i stället först hade lyft luren och ringt mig och frågat vad som är bakgrunden eller hur vi har tänkt osv, innan man går ut och tycker saker på sociala medier. Vi måste inte tycka lika, men vi är alla på samma sida och vill innebandyns bästa. Det är bara att vi ibland har olika perspektiv och ingångsvärden.

Förändringar i nuvarande Regelhandbok

Zorrostraffar

Regel 508,4
Ny text: En zorroliknande rörelse där bollen ligger på bladet och i luften byter riktning mer än en gång är inte tillåten.

Uppträdande i byteszonen

Regel 301,1
Ny text: Spelare i byteszonen ska sitta ner på avbytarbänkarna, förutom i samband med ett byte, eller när det är uppenbart nödvändigt av andra orsaker.

Regel 305,1
Ny text: Ledare ska, förutom när taktiska instruktioner ges till spelarna, eller när det är uppenbart nödvändigt av andra orsaker, stå bakom avbytarbänkarna. Domarna kan bevilja undantag om det inte finns tillräckligt med utrymme bakom avbytarbänkarna. Det är inte tillåtet för ledare att stå i en upphöjd position, såsom på en stol eller en bänk.

Regel 605,16
Ny text: Hit räknas när en spelare i byteszonen eller på utvisningsbänken står med foten på sargen, eller på något annat sätt passerar vertikalplanet från sargen med någon del av kroppen eller utrustning, oavsett om spelet påverkas eller inte. Endast en spelare ska utvisas.

Regel 605,21
Ny text: Hit räknas när en ledare i byteszonen står med foten på sargen, eller på något annat sätt passerar vertikalplanet från sargen med någon del av kroppen eller utrustning, oavsett om spelet påverkas eller inte. Endast en ledare ska utvisas.

Hit räknas även när en ledare underlåter sig att stå bakom avbytarbänkarna, förutom när taktiska instruktioner ges till spelarna, eller när det är uppenbart nödvändigt av andra orsaker, samt när en ledare står i en upphöjd position såsom på en stol eller bänk. Ledaren ska om möjligt uppmärksammas på detta innan åtgärder vidtas. Endast en ledare ska utvisas.

Hit räknas även när en spelare står upp i byteszonen förutom i samband med ett byte eller när det är uppenbart nödvändigt av andra orsaker. Laget ska om möjligt uppmärksammas på detta innan åtgärder vidtas. Endast en spelare ska utvisas

Pressmeddelandet i sin helhet

Som kommunicerats förra veckan har Internationella
Innebandyförbundet (IFF) utsett Sverige att testa nya regler under säsongen 2024/25. De nya reglerna kommer att testas i SSL Dam, SSL Herr, Allsvenskan Herr, samt i de matcher i Svenska Cupen på dam- och herrsidan som genomförs efter att seriespelet inletts. I den här artikeln förklaras bakgrunden och reglerna mer i detalj.

Utgångsläget är att de nya reglerna ska testas under säsongerna 2024/25 och 2025/26, där Svenska Innebandyförbundet (SIBF), efter dialog med IFF, kan välja att avbryta eller uppdatera regelverket under testperioden.

 Syftet med att testa nya regler är att få möjlighet att få feedback från spelare, ledare, domare och andra intressenter, före ett eventuellt permanent införande i all innebandy världen över.

Förändringarna genomförs endast i tre utvalda serier. Med ett färre antal lag och domare som är berörda optimeras möjligheterna att utvärdera detta på bästa sätt. Svenska Innebandyförbundet kommer löpande att utvärdera hur väl testerna fortskrider, för att sedan efter testperioden rapportera till IFF.  

Bakgrund till förändrad regel för straffslag

Zorro som företeelse i själva spelet är en krydda i innebandyn som tillför en ny dimension och som ger positiv uppmärksamhet till sporten. Zorro-straffar har dock utvecklats till något som i stället är negativt för innebandyns varumärke och har också skiftat balansen mellan straffskytt och målvakt på ett sätt som inte är önskvärt för sportens utveckling. 

Enligt den nya regeln är det tillåtet att lyfta upp bollen på bladet som i en zorro, men man får inte skifta riktning på bollen mer än en gång. Det innebär att efter att man gjort sin första dragning i luften, så måste man avsluta och kan inte gå tillbaka till andra sidan igen.

Bakgrund till förändrade regler för spelare och ledare i byteszonen

Regeln som testas är uppdelad i två delar. Det ena rör att spelare eller ledare står med foten på sargen eller lutar sig in över sargen, vilket nu inte kommer att vara tillåtet. Detta agerande har lett till många situationer där spelare i byteszonen träffas av bollen och det används också taktiskt för att tillsynes krympa den uppspelsytan för motståndarna och göra det psykologiskt svårare att spela upp bollen där. Spelare som inte är på plan och ledare ska inte påverka spelet och därför blir det tydligare att detta inte är tillåtet.

Den andra delen av regeln berör hur spelare och ledare ska uppträda i byteszonen där utgångspunkten är att spelare ska sitta ner och ledare ska befinna sig bakom avbytarbänkarna.

Anledningen till detta är flera. Idag har vi en situation i svensk innebandy där i princip alla står upp och det innebär att sportens egna utövare står i vägen för vår egen publik, våra samarbetspartners exponering osv.

Vidare är det dåligt för sportens varumärke och utveckling med den kultur som vuxit fram där de som inte är direkt involverade i spelet står nära sargen och skriker på motståndare och domare.

Det hetsiga klimatet går att hantera för domarna på högre nivåer och det är inte enbart för dessa som denna nya regel testas, utan inte minst för alla matcher som genomförs på barn- och ungdomsnivå. I dessa tar man efter sina förebilder och beter sig likadant mot domare som inte alls har samma möjligheter att hantera situationerna som uppstår. Innebandyn behöver här närma sig tex fotboll och handboll som har mycket tydliga regler för vilka som får stå upp och närma sig spelplanen under en match.

Sannolikt kommer de testade reglerna att behöva utvecklas löpande och det är därför som det genomförs ett test först innan ett permanent införande. 

Regeltexter finns här: https://www.innebandy.se/tavling/regler-och-direktiv

IFF Central Board kommer under sitt möte helgen 7–8 september att fatta beslut om ett eventuellt införande av ett antal förtydliganden och tolkningar av befintlig regelbok. Vid beslut om införande kommer dessa att implementeras i all innebandy redan till kommande säsong. Vi kommer att kommunicera dessa så fort ett beslut är taget.