Innebandymagazinets Henrik Jansson summerar första dagen i dam-VM.

Premiärdagen i VM 2021 är avklarad. Tänk att vi har ytterligare 14 VM-dagar i rad framför oss, ett fantastiskt innebandymaraton.

För egen del var det närmare än någonsin att ta mig till en VM-arena. 354 steg räknade jag till, från min bostad till IFU. Väl där möttes jag av ett rekordstort mediarum som hade placerats på en av planerna i B-hallen. Tydligen är cirka 100 mediapersoner ackrediterade, särskilt många från Schweiz och Tjeckien.

Det som fastnat på näthinnan efter dag 1 är Slovakien. Och precis likadant var det faktiskt efter första dagen i U19-VM för ett par månader sedan i samma arena. Även då var det ju slovakiskorna som stod för motståndet i Sveriges premiär, och den gången var de sensationellt nära att ta poäng av Sverige. Då med ett lågt, tajt och välorganiserat försvarsspel och snabba kontringar.

“Finns anledning att nyansera bilden”

Jag var nyfiken på hur Slovakien skulle stå sig idag med A-landslaget. Det är en av de mest spännande inneabandynationerna som gått framåt mycket senaste VM-turneringarna. Spelarna har ganska bra grundteknik och de har några extra spelskickliga i Paulina Hudakova och Michaela Sponiarova. Tyvärr var de en besvikelse. Samtidigt är det långt ifrån konstigt, då slovakisk innebandy mer eller mindre stått helt still senaste två åren i pandemin.

Men de testade något som de inte hade testat tidigare, och det blev den stora snackisen. Slovakien valde flertalet gånger under matchen att ta ut målvakten för att spela sex mot fem. Första gången redan efter drygt två minuters spel. Det resulterade snabbt i baklängesmål, och de spontana reaktionerna från alla håll var ”vad håller de på med?!”. Så även hos mig. Men i efterhand tycker jag det finns anledning att nyansera bilden något.

Visst, det kan tyckas naivt. Men Slovakien vet att de kommer förlora mot Sverige. Och att de kommer göra det med stora siffror. Att man vågar testa nya saker tycker jag är både hedervärt och uppiggande. Jag pratade med slovakiske förbundskaptenen efteråt och hann inte ens fråga om sex mot fem-spelet innan han ville ge sin förklaring. Och den var rätt logisk. Han menar att försvarsspel utan boll tar mycket energi och att de ville få möjlighet att ”andas” med boll lite mer, med förhoppningen att det också skulle få Sverige att backa tillbaka en aning. Det senare inträffade dock inte.

Tvärtom så var svenskorna fullt inställda på att fortsätta pressa. Och tittar man närmare på de situationer som leder till mål i öppen bur så handlar det just om att slovakiskorna inte är skickliga nog att spela sig ur Sveriges press, trots en utespelare mer. Det såg inte ut att finnas någon riktig plan för hur man skulle spela sig ur pressen, utan man hade väntat sig att Sverige skulle ta ett steg tillbaka. Tittar man på exempelvis första situationen så stod den slovakiska bollförande backen rättvänd i ett ganska bra läge att slå en mindre riskfylld passning uppåt för att skapa ett tre mot två-läge. Men bollen fastnade på närmaste svenska spelare.

“Inte ett helt nytt fenomen”

Något andrum gav det inte, men man hade kunnat skapa några bra anfall av det med bättre skärpa. Inhoppande utespelare verkade dessutom inte vara helt beredd på att hoppa in när målvakten klev av flera av gångerna, allt gick väldigt långsamt, så man var helt enkelt inte tillräckligt förberedda. Och inte tillräckligt skickliga. Jag tycker ändå det ska bli spännande att se om de vågar sig på nya försök imorgon mot Finland och om de lyckas prata ihop sig om hur man spelar sig förbi första pressen på ett säkrare sätt.

För man ska vara tydlig med en sak: Det här var egentligen inte ett helt nytt fenomen, vilket man kanske kunde få intrycket av i sändningen. Det har experimenterats med detta även i SSL. Höllvikens herrar har gjort det både mot Warberg och Storvreta med en liknande tanke om att motståndaren skulle backa hem och att man skulle få initiativet. Det fick de också, åtminstone en stund, vilket alltså inte blev fallet för Slovakien.

SVT:s nya expertkommentator Mattias Samuelsson tyckte att slovakiska coachen kan få gå hem till Slovakien efter detta. Väldigt underhållande kommentar som förgyllde sändningen. Men jag tycker nog att han kan få unna sig en flygresa även på hemåtfärden, trots allt.

Några fler intryck från premiärdagen:

* Wilma Johansson! En ny stjärna är född i A-landslaget.

* Moa Tschöp. Herr-e-gud. Eller snarare: Dam-e-gud. Tror nämligen inte att Gud är en herre efter Tschöps insats idag. 

* Pressfikat får bakläxa, mackorna kom för sent.

* Kent Henriksen, som driver norska Innebandyavisen, är som vanligt den skönaste utländska mediaprofilen.

* Ryska Anna Kolts har gjort en spännande resa. I hennes tidigare VM-turnering för åtta år sedan, 2013, spelade hon forward. Nu var hon målvakt.

* Grattis Ellen Rasmussen till 50:e landskampen! Och hon heter ju Rasmussen, inte Rasmusson, som ropades ut två gånger i samband med att hon hyllades före tekning.

* Mattias Samuelsson, vilken fenomenal debut i SVT-studion! Man vill bara ha mer. Och Anna Wijk höll samma höga klass som på SM-finalen i våras.

* 1123 åskådare såg Sverige-Slovakien. Särskilt bra såg det ut i TV när nästan hela publiken hade placerats på ”rätt” långsida. Siffran klart godkänd, stämningen mer än godkänd!

* Matilda Östlund Visén. Jag satt på kortsidan precis bakom Sveriges målvakt och följde därmed hennes aktioner lite extra. Tänkte tillbaka på hennes känslosamma historia. Att hennes mamma omkom för några år sedan i en bilolycka på väg till en av hennes matcher, och att även hennes storebror gick bort när hon var liten. Nu gjorde hon VM-debut. I våras blev hon utsedd till bästa målvakt i SSL. Man unnar henne verkligen de här framgångarna. En räddning var dessutom helt makalös idag, när hon vispade bort bollen precis på mållinjen.

JUST NU! 20% på hela sortimentet hos Unihoc.com (gäller på ordinarie priser) Ange rabattkoden: MAGAZINET20