Innebandymagazinets grundare Magnus Fredriksson med en krönika om hans förväntningar inför att publiken får komma tillbaka.
I veckan blir det tillåtet för alla svenska innebandysupportar
att återvända till läktarplats i coronapandemin. Klubbar på alla nivåer
planerar för att kunna släppa in alla som vill från den 29:e september.
Svensk Elitfotbolls generalsekreterare Mats Enquist beskrev
det som att ”Det är som att en förlorad familjemedlem kommer tillbaka”. Svenska
Hockeyligans VD Jenny Silfverstrand ser ekonomin som viktig faktor när publiken
inte varit på plats sedan mars 2020: ”Publikintäkter
är en stor del av intäkterna som vi har. Men för oss är det också viktigt att
få tillbaka publiken för helheten, publik är ytterligare en dimension av
hockeymatcherna”.
Föreningen Svenska
Superligan ordförande Krister Kalte ser positivt på säsongen 2021/22: ”Vi känner stark framåtanda som känns hoppfull
inför vårt fortsatta samarbete för att ta nya steg för innebandyn framåt. Det
har varit jobbigt på många olika sätt såklart både för alla klubbar men även
för oss som jobbat med att driva på och försökt att skapa så bra
förutsättningar som möjlig för innebandyn”.
Vad har vi att förvänta oss av publiktillströmningen? Svensk toppinnebandy har under flera år haft en nedåtgående publiktrend. Och sedan den senaste säsongen då publiken var tillåten fullt ut har publiklag som Warberg och Visby försvunnit ur herrarnas SSL.
Kommer vi ha lapp på luckan när publiken är tillbaka.
Målsättningen om 1500 åskådare per match i snitt har funnits i tiotalet år för
herr SSL och betydligt mindre för damernas SSL. Vi var nästan där under några
gyllene år på herrsidan men aldrig nära på damsidan. Istället för att öka
ytterligare 30 procent från toppåren har vi snarare tappat 30 procent av
åskådarna.
I förra veckan var jag på studiebesök hos IFK Göteborg och
deras organisation. De har tre personer som på HELTID arbetar med fokus på
publiken och få dem till arenan. De jobbar målmedvetet och strategiskt med sitt
upptagningsområde som sträcker sig många, många mil utanför Göteborg. Med ett
sådant proffsigt arbete är det ingen konstighet att de är framgångsrika trots
att laget på plan inte lever upp till förväntningarna. Alla allsvenska
fotbollsklubbar jobbar på riktigt med publikfrågan, de har inte råd att inte
göra detta. Hela spelschemat för en fotbollsklubb handlar om strategi,
derbymatcher, toppmatcher och de där matcherna mot lagen som inte drar någon
publik. De jobbar olika till varje match, de gemensamma med alla matcher är att
de jobbar hårt för varje enskild match.
Innebandyns förutsättningar är på en annan nivå. FSSL som
äger rättigheterna för SSL har inte tre heltidsanställda och få SSL-klubbar har
ens tre personer administrativt anställd personal.
Utmaningar är med andra ord gigantiska för klubbarna i SSL
och FSSL. Ingen hade blivit lyckligare än jag (kanske) om det blir en
fullständig publikfest i vinter. Jag har svårt att se att det blir många
publikfester i våra två största städer. Jag tänker på Djurgården (herr) och
Nacka samt Täby (dam) eller Pixbo Wallenstam i Göteborg (herr/dam). År efter år
är lagen därifrån alltid med i publikbotten.
Jag förväntar mig att Falun, Kalmarsund, Helsingborg och Mullsjö bland annat lyckas bra i publikfrågan på herrsidan liksom Endre först och främst på damsidan. Finns det någon mer klubb som gör det där lilla extra 2021/22? Jag hoppas de är flera!
Är svenska innebandyälskare redo för att stötta toppinnebandyn och ta sig till arenorna. Jag är inte jättesäker att de är med från start. Men kanske, kanske med hårt jobb så hittar fansen tillbaka till arenorna. Jag är hoppfull men inte säker!
Highlights: Storvreta-Hagunda 10-3
Robin Nilsberth tillbaka när Storvreta vann första Uppsaladerbyt.