landslaget
Niklas Nordén, Kim Nilsson och Tobias Gustafsson.
Foto: Per Wiklund
Landslaget

Så sammanfattar Nordén första landslagslägret

ANNONS

De svenska förbundskaptenerna har genomfört sitt första landslagsläger tillsammans.

Det svenska herrlandslaget genomförde i helgen det första lägret under förbundskaptenerna Thomas Brottman och Niklas Nordéns ledning. Man delade in truppen i två lag, Nord och Syd baserat på vilken geografisk hemvist spelarnas SSL-lag var ifrån, som gjorde upp i tre internmatcher.

- Det har varit en superhelg innebandymässigt. Jag är extremt nöjd och det har till och med gått över förväntan: Vi kom längre än vad vi hade tänkt, säger Niklas Nordén till Innebandymagazinet och fortsätter:

- Skulle vi lägga en pusselbit så la vi nästan en och en halv. Både spelarmässigt men även att stämma in i vad vi ville predika till spelarna, det fick vi bra träff på. Känslan är att spelarna tyckte att det kändes spännande, även om de inte fick alla nycklarna direkt. Det är alltid lite svårt när man har kort tid på sig vilket det nu är inför ett VM, så man måste spela ut vissa kort i en viss ordning. Allt är inte sammanflätat ibland, det är inte steg 1-6 utan man behöver hoppa från 1 till 3 till 5 för att sedan gå tillbaka. 

 

Målet med samlingen var primärt att testa spelet och staben, och ett led i förberedelserna inför VM i Finland som spelas i december, där Sverige vill återta tronen som världens bästa innebandynation – vårt grannland i öst har vunnit de två senaste gulden.

- Staben har blivit så mycket bättre än jag tänkte, ”Brolle” sammanfattade det väl när vi hade sista stabsamtalet, att det var en riktigt wow-känsla kring allt vi gjorde. Då hamnade vi ändå på vissa missar och struligheter som dyker upp på ett läger när man är ihop i fyra, fem dagar. Vi löste det bra! De sakerna som vi inte löste optimalt vet vi om och kan förändra i vårt arbete framöver för optimalt genomförande. Det hände många småsaker som kommer dyka upp också, vi hanterade det O.K den här gången.  

En förändring som förbundskaptsenduon gjort att implementera ett nytt spelsystem. Man förespråkar en väldigt offensiv innebandy där man vill ha med samtliga spelare i varje moment på planen.

- Det är inte någon som spelar upp bollen och så är han klar, då ska han anta en ny uppgift snabbt. Vi jobbar otroligt mycket med ”hjälpspelarens” roll och uppgift. Bollförandet ör ganska enkelt, där har vi grundregler som säger vad han ska göra och i vilket tempo som han ska göra det. Men de andra spelarna måste förstå sin uppgift och innebandyn har utvecklats mycket, men vi har i svensk innebandy ibland hamnat lite efter där så här finns nya steg att ta. 

 

- Oftast är det en bollförare och han som tar emot bollen, den primära hjälpspelaren. Sen börjar ett nytt moment – vi vill även slå ihop moment två och tre i samma sammanhang. Begreppet ”först framåt” är en supergrej för oss. Vi mätte och räknade individuellt på varje spelare, vilken statistik de hade: Vad de gör efter de har vunnit bollen och så vidare, tar de den framåt eller bakåt? Bara genom att prata om de här sakerna så anammar spelarna det på ett jättehäftigt sätt. 

När det kommer till försvarsspelet så testade man lite olika växlar och tankegångar – och belastningen som tre matcher på tre dagar innebär satte sina spår på taktiken.

- I första matchen försökte vi komma upp ganska högt, men sen blev man lite hämnad. Tre matcher på tre dagar, det sliter ganska bra på de här spelarna – oavsett hur bra tränade de är. Då menar jag inte att de sliter sig så de går sönder, det jag menar är att powern tar delvis slut – framförallt de explosiva löpningarna. Ska du då upp i försvarsspelet men inte riktigt har ”powern” till det så blir det ganska enkelt att spela upp bollen för de som är längre bak i planen. Det hände ganska frekvent i de sista matcherna, några av målen kan se ganska enkla ut. Men det viktigaste är att vi får in tankesättet på varje individ.

 

Formationerna som man delade in spelarna i var allt annat än konventionella. Spelare man kände igen från en position i SSL hamnade på en annan när han drog på sig den blågula dressen under lägret. Faktum är att man vill sudda ut begrepp som back, forward och center.

- Det har vi gjort fullt ut. Vi använder oss av en back i både försvar och anfall. I försvaret kallas den ofta för libero och i anfall finns olika benämningar men just nu använder vi ofta Runningback, ett gammalt begrepp som förklarar rollen och uppgiften ganska bra. 

- Vi använder forwards fortfarande för att det var enklast men vi kommer använda oss av andra begrepp. Center har vi inte alls. Men skulle vi välja att utgå från spelarnas hemmapositioner i SSL så fanns det i så fall ett tag i spelet där vi använder tre centrar och två forwards. Det är inget som vi känner är konstigt utifrån vårt spelssätt då vi vill definiera nya rollen istället för de förvalda sanningar som man exempelvis får när man säger begreppet ”vänsterback” . 

- Hade vi däremot ställt upp en femma med två stycken backar och en center, så hade de flesta tagit in sina hemmabegrepp i rollfördelningen vilket inte hade blivit rätt definitionsmässigt . Ett tag hade vi tre backar från sina klubblag som spelade på olika positioner. Back/center/forward är inte kopplat till oss på det svensktraditionella sättet.

  

Att göra en sådan stor förändring, som i princip skapar nya positioner och begrepp, är ett led i tiden enligt Niklas Nordén

- Det är inte bara vi i landslaget som gör detta. Det är andra som testar sådana här idéer, jag tror innebandyn är i en utvecklingsfas där det kommer hända nya saker. Även om vi skulle spela ett spelsystem där vi upplever att vi har en vänsterback till exempel, och spelarna kommer se det. Det är ett problem och så kan vi inte spela i vårat spelsätt. Man vet om att vänsterbacken är den bollbrytande killen som ska ta bollen och spela vidare den, och så blir han oftast en balansspelare. 

Han upplever också att ”de valda sanningarna”, som kopplas till bestämda positioner, blir begränsade för innebandyspelet just nu.

- Där har vi ett jobb att göra i svensk innebandy. Nu får vi prova detta med de allra bästa spelarna och de är öppna för att lära sig. Samtidigt får de gå i konflikt med sig själva, ”jag är ju center, ska jag spela libero nu?”. Linus Holmgren är den optimala centern på många sätt och så går han tillbaka och spelar ”Etta” igår och är en av de dominanta spelarna på planen. Han tyckte det var hur roligt som helst om jag förstod honom rätt och dessutom kunde han hamna i situationer i hans spel som påmindes om ett klassiskt centerspel men också helt andra uppgifter då det finns ett helt annat mönstertänk kring den rollen.

När det offentliggjordes att Nordén och Brottman skulle jobba ihop väcktes många frågor mitt i all upprymdhet över det spännande valet. Grovt förenklat kan man sätta Nordén i det ”nya tränarfacket”, som bygger på mycket analys, kontroll och data, samtidigt Brottman, i relation till Nordén, tillhört den lite äldre tränarskolan – så ser åtminstone bilden ut av dem enligt många. Men faktum är att skillnaderna istället har utmynnat i något positivt.

- Det är helt fantastiskt att få jobba med honom. Jag avundas honoms ledarskap. Han tar spelarna på ett sätt som verkligen är grymt bra. Även när vi går in i playbook-spel och såna saker så pratar han med spelarna som är vana med en öppenhet kring att lita på sin förståelse. Jag är mer ”nu bör du göra såhär i den här situationen”. Vi får träff i olikheterna i spelet med den kombon. 

- Tar man Storvreta och Falun som två bra exempel, så är det ”Brolle” har gjort med många av Falun-spelarna. Att lita på deras spelförståelse och löst det inom formationen. Jag är precis tvärtom. När vi spelade SM-final med Växjö hade vi exempelvis elva olika försvarsspel och alla spelare skulle kunna allihopa. Den kombon mellan oss är cool tycker jag. 

- De här olikheterna kan förhoppningsvis vara bra för spelarna. Jag har mitt kontrollbehov och han har sin öppenhet med att ”det löser sig” i många skeenden. Vi kommer krocka en del men vi har funnit varandra rejält och har otroligt kul ihop. Samtidigt är det jätteutvecklande för mig i alla fall, avslutar Nordén.


JUST NU PÅ PLUS: Artikelserie: Framtidens SSL-stjärnor i distrikt för distrikt

TV: Stjärnans tips - så ska du göra om du inte får spela

Årets målvakt i SSL, Sirius Matilda Östlund Visén, om hur man ska hantera att inte få spela.

Den här artikeln handlar om: