Foto: Simon Melchert, Magnus C Lydahl och Per Wiklund
Intervju

Del 2 med Förbundets generalsekreterare

ANNONS

Mikael Ahlerup om: ✔ Herrallsvenskan kontra Damallsvenskan ✔ Finns det risk att slutspel och kvalspel stoppas ✔ Varför man fortfarande pausar JAS

Fredagen den 26 februari kom beskedet som tog död på det sista hoppet för majoriteten av Sveriges innebandyspelare. Ett besked som de flesta inte vill få men som nästan alla innerst inne förstod skulle ges. Svenska Innebandyförbundet och alla distriktsförbunden meddelade att man stänger ner årets säsong för ALLA förutom SSL och Herrallsvenskan. Men för JAS-spelarna lever hoppet vidare då de serierna förblir pausade i hopp om att kunna slutföra säsongen senare.   

Det finns cirka 120 000 licensierade spelare i landet som påverkades av detta beslut så åsikterna har varit många om det var rätt eller fel beslut. Innebandymagazinet har pratat med spelare, tränare och sportchefer från Damallsvenskan och Herr1an för att höra deras åsikter om beslutet och nu har vi även pratat med Förbundets generalsekreterare Mikael Ahlerup om de frågetecken som kommit upp under dessa intervjuer.

Beslutet i sin helhet hittar ni här och under denna artikel finns det länkar till alla artiklar om åsikterna från Damallsvenskan och Herr1an.   


Något som flera ifrågasatt är varför ni valde att avsluta säsongerna för Damallsvenskan och Herr1an men valde att fortsätta pausa JAS-serierna i hopp om att de kan avslutas senare?

Juniorerna har fått träna under en längre period nu och har därför kortare startsträcka att kunna komma igång om situationen hastigt blir bättre. Vi ser även en liten möjlighet att om vi får i gång någon form av spel för de här åldrarna att det skulle kunna minska ett eventuell tapp av spelare i dessa viktiga årskullar inför nästa säsong. Därför är vi beredda att vänta lite till innan ett slutgiltigt besked måste fattas, säger Ahlerup till Innebandymagazinet.

Ett av de besluten som retat upp flest folk är att Herrallsvenskan fick fortsätta spelas medan Damallsvenskan stängdes ner. Något som fick flera att anmäla förbundet för diskriminering bland annat. När man läser folks åsikter i frågan så känner de att de inte har fått någon bra förklaring till de beslutet. Kan du förklara lite mer ingående varför ni valde att göra detta beslut?

- Den här frågan har både Ni skrivit om i Er tidning och vi i våra kanaler skrivit om tidigare, att den nu åter är aktuell på grund av beslutet att avsluta de pausade serierna är fullt förståeligt då detta är en fråga som väckt känslor, jag ska försöka utveckla svaret. Det som är en viktig fråga är att kriterierna för de beslut som skulle fattas angående yrkesmässighet i höstas är lite mer omfattande än vad som framgått i debatten, sen att många gör sin egen tolkning är naturligt när det handlar om riktlinjer och rekommendationer, däremot är det vi som bär ansvaret för att fatta beslutet med hänsyn till de kriterier som sätts upp och utifrån de tolkningar och samtal vi har i dessa frågor.

- Ett kriterium är till exempel att det anses vara en heltidssysselsättning att gå i gymnasieskolan, vilket gör att en sådan idrottskvinna/idrottsman inte samtidigt kan anses vara yrkesmässig i sitt idrottsutövande. För lagidrotter är det ytterligare komplicerat eftersom skillnaderna är stora mellan lag i samma serie. Det som gäller är att en majoritet av utövarna i en majoritet av lagen ska anses vara yrkesmässiga i sitt idrottsutövande, det handlar alltså inte om inkomst från idrottsutövande utan främst om sysselsättningen.

- Allsvenskan dam och Allsvenskan herr kan tillsynes ses som jämförbara, men det finns ett antal skillnader som låg till grund för beslutet. En sådan skillnad är att 55% av spelarna i Allsvenskan dam är 20 år eller yngre. Motsvarande siffra för Allsvenskan herr är 41%, vilket är samma som i SSL dam. Det innebär att det är en betydlig större andel studerande på gymnasienivå i Allsvenskan dam än i Allsvenskan herr. Även seriestrukturen skiljer sig åt. I Allsvenskan dam finns det 4 serier med 44 lag, medan Allsvenskan herr har 2 serier med 24 lag, vilket påverkar bland annat restid till bortamatcher. Allsvenskan dam är vidare den första serienivån ovanför distriktsserierna, medan det under Allsvenskan herr finns en Division 1 herr med 7 serier och 75 lag innan distriktsserierna tar vid. Det finns mer än dubbelt så många herrlag som damlag totalt i svensk innebandy och det påverkar förutsättningarna när den här typen av beslut måste fattas.

- Om vi hade ansett att SSL dam och herr samt Allsvenskan dam och herr varit yrkesmässiga, hade det inneburit att 16% av alla damlag och 5% av alla herrlag i svensk innebandy hade definierats som yrkesmässiga. Det beslut som fattades utifrån gällande riktlinjer och rekommendationer innebar att 4% av alla damlag och 5% av alla herrlag definierades som yrkesmässiga, vilket får anses vara balanserat utifrån det ansvar vi som idrott behöver ta i denna situation.

- Det beslut som i realiteten fattades var alltså att de två nedersta nivåerna på dam- respektive herrsidan (Allsvenskan Dam och Herrar division 1) på förbundsnivå inte ansågs yrkesmässiga, vi har haft samma bedömningsgrunder när vi tittat på samtliga serierna, däremot har det lett fram till olika utfall.

Efter det senaste beslutet från regeringen så lät det som om att det skulle göras en översyn på vilka idrotter och serier som skulle anses vara yrkesmässiga eller inte. Finns det riska att innebandyns slutspel och kvalspel kan bli stoppat?

- Vi har en tät dialog med RF (möte senast igår) som i sin tur har tät dialog med FHM och det har i de samtalen inte nämnts vid något tillfälle att det pågår någon översyn av de kriterier som fastställts för yrkesmässig idrott. Det finns en fastlagd plan som är framtagen tillsammans med FSSL för hur vårt slutspel och playoff ska genomföras, men smittspridningen är fortfarande hög i Sverige och vi kommer självklart att fortsätta att följa de beslut som ansvariga myndigheter fattar.

Läs även:

Del 1 med Mikael Ahlerup

Del 3 med Mikael Ahlerup


TV: ”Måste våga sätta ner foten" - poddpanelen om elitlicensen

Tycker till om att skuldsatta SSL-föreningar.

Den här artikeln handlar om: