En krönika av Innebandymagazinets Magnus Fredriksson om Innebandy-Sveriges största snackis just nu.

En sak i taget gäller och vi blir smärtsamt påminda varje dag om att det enda vi troligtvis kan se just nu är att det kommer ta betydligt längre tid än vad alla önskar innan allt är normalt igen.

I torsdags kom Folkhälsomyndigheten med uppgiften att man skärper råden i delar av Sverige. Det innebar en hel del begränsningar eller totalstopp för oss som sysslar med innebandy.

Det handlar om att hålla en linje som begränsar smittspridning och samtidigt är begriplig för oss människor.

Första gången när idrottssverige stängdes ner i mars 2020 blev hela idrottsvärlden tagna på sängen. Den här gången i oktobers slutskede var det något helt annat. Det fanns en tydlighet enligt mig. Den handlar om att barn och ungdomar som går i grundskolan skulle få fortsätta idrotta. I alla fall få möjligheten att fortsätta träna. Resten tvingas till minst tre veckors uppehåll. Det var samma regler för innebandyn, som för fotboll, handboll och ishockeyn exempelvis.

Ett tydligt kryphål i Folkhälsomyndighetens råd är att de som har sin idrott som inkomst också skulle undantas från de nya uppdaterade reglerna. Det är naturligtvis inte Svenska Innebandyförbundet som styrt detta utan de mer kommersiella idrotterna som fotboll och ishockey: Framförallt har dessa förbunden haft en nära dialog med Folkhälsomyndigheten för att hålla igång sina viktiga kommersiella serier om covid-19 läget skulle försämras. Det var precis detta som hände.

Svenska Innebandyförbundet tog ett beslut att hålla igång så många serier som de ansåg sig kunna i ramen där det finns ersättningar. Det blir alltså tydligt att det finns skillnader mellan herr och damallsvenskan i frågan om ersättningar. Även om det är överlag är låga ersättningar inom innebandyn så finns det skillnader. Här finns det mer att göra på i framtiden helt klart.

Och någonstans i bakhuvudet kan man också ha med sig att ungefär 75 procent av alla innebandyspelare är män. Det är inte så konstigt att det oftare finns mer av allt där. Mer intresse och mer pengar som enligt SIBF var avgörande faktor varför man valde att pausa damallsvenskan. SIBF kunde naturligtvis låtit damallsvenskan köra. Men de valde att dra gränsen där mellan herr och damallsvenskan denna gång. Och på köpet får de finna sig i att bli kallad för Kalle Anka-förbundet…

Tre veckor är innebandyn pausad i betydande delar av Sverige. Vågar vi tänka på om det blir förlängt. Tänk om det blir förlängt i ett första läge fram till jul? Hur blir det med seriespelet om det fortsätter efter nyår? Blir det enkelserier då på distrikts och förbundsnivå? Hur blir det med fortsättningen av säsongen?! Många frågor, inga svar just nu…