En målvaktstränares vardag

Pontus Boman har tränat över 1000 målvakter och här berättar han om: ✔ En vanlig vecka som målvaktstränare ✔ Den kritiska brytpunkten i en målvakts karriär ✔ Vad som krävs för att kalla sig målvaktstränare

Det hela började som en klassisk historia som man hört flera gånger förut. Om killen som blev intvingad i målet när laget skulle åka iväg på cup och när han kom hem igen hade han hittat sitt kall i livet.

Precis så började Pontus Boman sin målvaktskarriär som dessvärre bara blev cirka tre år lång då han tvingades att sluta spela som 17-åring på grund av knäproblem. Istället satsade Boman på att bli tränare och runt 21-22 års åldern specialiserade han sig på att bli målvaktstränare. Nu har han hunnit bli 28 år och han har tränat över 1000 målvakter från 16 olika länder och han har varit runt i 22 föreningar och två innebandyförbund och föreläst och utbildat målvakter och ledare. Till vardags jobbar han som målvaktstränare i Pixbo Wallenstam samtidigt som han pluggar på heltid på universitet och driver sitt målvaktstränarföretag.
- Jag är lyckligt lottad som kan hålla på med att träna målvakter på heltid. Men det är inte bara från en inkomstkälla. Jag har en stor aktiv roll i Pixbo, sedan har jag mitt företag där jag åker och föreläser och utbildar föreningar, ledare och målvakter. Intresset och förståelsen för att målvaktstränare behövs har ökat markant senaste åren. Sedan läser jag på universitet på heltid så med studielån, inkomster från Pixbo och mitt företag gör att jag kan syssla med detta på heltid, säger Boman till Innebandymagazinet.

Rollen som målvaktstränare inom innebandyn är en relativ ny roll som inte funnits så länge men behovet är väldigt stort och det ökar mer och mer ute i föreningarna. Det finns inte så många renodlade målvaktstränare än men det behövs inte heller anser Boman utan det viktigaste är att det finns en person som har ett större ansvar för målvakterna.
- Har du engagemanget så är du för mig en målvaktstränare. Jag gjorde en undersökning förra året på sociala medier med flera hundra målvakter och där det kom fram att det var väldigt få som kände att de fick den hjälp de behövde på match och träning. Så då kom jag fram till att man löser väldigt mycket genom att bara finnas där och uppmärksamma dem och engagera sig i dem. Det jag säger till alla föreningar jag träffar är att det ska finnas en ledare i varje lag som är mer ansvarig för målvakterna. Alla ledarstaber har inte resurser att avsätta en person till målvakterna men då måste en person ha mer ansvar att uppmärksamma målvakterna. Annars känner de sig utanför. Så har man den rollen så tycker jag att man har all rätt att kalla sig för målvaktstränare.


Pontus på föreläsning med ledare från Hallands Innebandyförbund. Foto: Privat

Det finns en kritisk brytpunkt i en målvakts karriär då behovet av en målvaktstränare är som störst. Det är då som det är som viktigast att man har en ledare som har ett större ansvar för målvakterna.
- Den kritiska brytpunkten är när målvakterna börjar välja att nu vill jag satsa på att stå i mål. Det aktiva valet brukar ske i 12-15 års ålder. I de unga tonåren behöver det verkligen finnas någon som uppmärksammar målvakterna. Det finns mycket som händer i livet då plus att du ska vara den sista utposten i en lagidrott med allas blickar på dig. Då måste det finnas någon som tar ett extra ansvar och finns där och hjälper till.

Förutom att ha en ledare med ansvar för målvakterna är det också viktigt att på ett tidigt stadium hitta en röd tråd i föreningen när det kommer till att utveckla sina målvakter.
- Att hitta en röd tråd i föreningen från de lägsta åldrarna ända upp till representationslagen är något som kan hjälpa målvakterna väldigt mycket. De yngsta målvakterna kan titta på de äldsta och se att de gör samma saker som vi. Sedan har man ett gemensamt språk med samma termologier som gör att det skapar en samhörighet i föreningen och det blir lättare att utvecklas om alla kan prata om samma saker.


Pontus på ett träningspass med Pixbos yngre talanger. Foto: Johan Widepalm

Hur ser en normalvecka ut för dig i Pixbo Wallenstam?
- Det är många träningar och mycket matchanalys framförallt. Jag har två träningar i veckan med SSL dam, två träningar i veckan med SSL herr och en träning i veckan med juniorverksamheten. Förutom träningarna har jag även matchanalyser efter varje match för SSL-lagen. Jag är inte med på borta matcher utan då håller jag mig hemma och analyserar föregående match. Majoriteten av min tid lägger jag på videoanalys och det tar cirka fyra timmar att analysera målvakternas insats i en match.

Varje säsong börjar med ett samtal om målsättning som målvakten har och det ligger till grunden för Bomans jobb med målvakterna på träningarna.
- Min största funktion på träning är att hjälpa målvakterna att nå den målsättningen de satt. Vi har tre till fyra målsättningssnack under säsongen. Det första snacket handlar om att sätta en målsättning och de andra snacken följer vi upp och uppdaterar målsättningen. Så utefter matchanalyserna och målsättningarna har vi grunden för vad vi jobbar med under träningarna.

Vad har du för funktion på träningarna?
- Jag är oftast med på träningen och deltar på de spelövningar som tränarna kör. Då ger jag målvakterna feedback på det jag ser utefter målsättningarna vi satt och även sådant som uppkommer under träningen. Det varierar vecka till vecka hur mycket tid jag får med målvakterna på träning. I år har vi börjat med att köra extra träning för den målvakten som inte spelade match under återhämtningsträningen dagen efter match. Den träningen får jag tid med den målvakten som inte spelat match och då försöker jag ge den lite extra uppmärksamhet så att hen får chansen att utvecklas. Ibland så gör tränarna saker som inte målvakterna behöver vara med på och då får jag också tid med målvakterna

- Under vanliga övningar på träningarna pratar jag med målvakterna om att de måste skapa egenvärden. Skulle det dyka upp en övning som kanske inte är så bra för målvakten då man till exempel bara ska sitta och ska stoppa bollar. Då jobbar vi med egenvärde och anpassar hur målvakten rör sig och jobbar. Så vi försöker alltid att ändra målvaktens beteende och jobba utefter målsättningen även i övningar som inte är målvaktsvänliga.

En inte allt för ovanlig situation om man spelat innebandy ett par år i de lägre divisionerna är att man kör samma målvaktsuppvärmning varje träning varje säsong år efter år. Det är halvmånen, hörnet och två mot en. Hur ser det ut med målvaktsuppvärmning i SSL?
- Vi har fasta rutiner för vilka uppvärmningsövningar vi kör. Tyvärr måste tränarna frångå målvakternas bästa ibland för att de har så många i truppen att ta hänsyn till. Så ibland kan vi inte alltid hålla rutinerna men det brukar vara tre till fem övningar som vi alltid kör.

När det kommer till match så ser Bomans roll ut lite olika beroende på om han står i båset eller sitter på läktaren.
- Det beror på hur stor staben i laget är om jag får plats i båset eller inte. Men jag behöver inte vara i båset för att göra mitt jobb utan jag kan sitta på läktaren och sedan komma ner i periodpausen och diskuterar med målvakten om hur den upplevde perioden och vad som hände och vad som hen behöver tänka på. När jag är med på bänken så ger jag inte några instruktioner under spelet utan när vi gör mål eller släpper in mål kommer målvakten till mig och då pratar vi lite.


Lara Heini har precis släppt in ett mål mot Dalen och får stöd av Pontus och andremålvakten Agnes Lindblom . Foto: Per Wiklund

Vad pratar ni om då?
- Vissa gånger handlar det bara om avreaktion och då ser jag till att stötta med positiva kommentarer att kom igen och den tar du nästa gång. Andra gånger frågar de vad gjorde jag för fel där eller hur skulle jag gjort där? Så då hjälper jag dem med feedback på det.

Vad upplever du att SSL-målvakterna behöver hjälp med mest?
- Det är att hjälpa dem med deras självreflektion. SSL går väldigt snabbt och då är det svårt för målvakten att hänga med i vad som hände. Det skiljer sig ofta hur de upplevde situationen mot vad som egentligen hände. Så då stöttar jag dem med feedback om det. Jag jobbar mycket med att låta målvakterna fundera själva om situationer sedan stöttar jag och ger feedback. Ett par standardfrågor som jag alltid har är ”hur tänker du där”, ”hur upplever du den situationen” och ”hur upplever du det målet”. Ju bättre målvakterna blir på att tänka reflektivt på egen hand desto mer problemlösning klarar de av att göra i målet under matchen.

Är det någon skillnad på kvinnliga och manliga målvakter?
- Jag törs inte dra den slutsatsen generellt sätt men det är skillnad mellan mina dam- och herrmålvakter. Hedlund är väldigt självgående och det är så han vill ha det när vi pratat om min funktion på match. Så när han spelar står jag och analyserar vad vi kan ta med oss till nästa period och berättar om aktuella hot sett till försvarsspelet. Blir det mål så hanterar han det på egen hand under spelets gång. Herrlagets andremålvakt, Filip Vom Hofe och dammålvakterna Lindblom och Heini kommer gärna fram till båset och vill ha mer aktiv dialog under matchens gång.

Hur stor påverkan har en målvaktstränare under en målvakts karriär?
- Man gör jättestor skillnad, jag vill inte klappa mig själv på ryggen och framhäva mig här men man gör stor skillnad. Det är svårt att säga rent konkret hur mycket man hjälper till och bidrar med men jag kan se effekter av det vi pratar om och tränar på. Men när jag är ute och träffar föreningar och målvakter får jag höra hela tiden hur bra det är med målvaktstränare och hur mycket det hjälper till. Målvakternas intresse för sin roll, utveckling och trivsel i laget är något som jag ofta får höra stärks av att ha en målvaktstränare på plats.