Vägen till toppen - Stephanie Boberg

Hur såg spelarnas väg till SSL ut? När började de med innebandyn? Vilka hade de som förebilder? Här berättar Endres Stephanie Boberg om framgångarna i ungdomsåren, men också alla förluster som tog henne dit.

När började du spela innebandy?
— När jag var sex år var jag alltid med killarna som spelade innebandy på rasterna. Jag tyckte att det var jätteroligt och gick hem och tjatade på mina föräldrar att jag ville börja spela i ett lag. Tyvärr så fanns det inga lag där jag kommer ifrån, säger Boberg till Innebandymagazinet.

— Efter många års tjatande så startade vi ett eget lag i Höganäs, det var nästan hela fotbollslaget som hängde på. Vi åkte på storstryk i hur många matcher som helst tills att vi blev lite äldre och lyckades vinna DM.

Berätta lite om åren efter Höganäs!
— Efter Höganäs så gick jag till Engelholm och fick spela i lite högre divisioner. Jag började spela med deras F16-lag och vi hade ett väldigt bra lag, där vi tog SM-guld och vann en massa DM hemma i Skåne.
— Det är en fin förening och jag har mycket att tacka dem och min tränare där Niklas Chelle Lauritzen.

Vad var en viktig lärdom som du tog med dig ifrån ungdomsåren?
— Jag ser det som att man måste lära sig att både ta förluster och att vinna. Självklart kan man lyckas via alla vägar, men det kan bli lite farligt att bara vinna hela tiden. Jag tror att det är viktigt att åka på någon nitlott och lära sig och utvecklas utav det.

— Jag har själv känt på det där talangsyndromet där man har det väldigt bekvämt i ungdomslaget och klarar sig på fina handleder. Men när man kommer upp till SSL sen så får väl alla den där smällen, att det krävs hårt jobb för att lyckas.