Binges teorier bakom 16-åringinvasionen

AIKs tränare går in på djupet på talangutveckling och unga spelare som flyttas upp i seniorlag

AIK:s SSL-tränare Magnus "Binge" Jäderlund jobbar dagligen med unga duktiga spelare på Solna Gymnasiums NIU-utbildning. Här ger han sin syn på vad man bör tänka på när man lyfter upp unga spelare till seniorspel. Han har också en teori om varför det finns så många 16-åringar i SSL denna säsong.

Hur bör man tänka som tränare, spelare och förälder när man står i valet och kvalet om man ska ge/ta chansen?

- Att som tränare ge en duktig ung spelare chansen är inte så dramatiskt, men det vilar ett stort ansvar på tränare och föräldrar. Säkerställ att det finns en tydlig mognad hos spelaren fysiskt och mentalt, det är mycket viktigare än bollbegåvning om man ska mäkta med elitspel. Se till att tryggheten för spelaren är stor i gruppen och i vad uppgiften är. I AIK är det viktigt att de mer erfarna spelarna tar hand om de yngre, säger Binge till Innebandymagazinet och fortsätter:

- Som förälder är det viktigt att inte bli en "supporter" till sitt barn utan att oavsett nivå ha en sund inställning till idrotten där man stöttar och vägleder i den mån man kan. Om det känns rätt som spelare tycker jag man ska ta chansen, men värdera först alltid det ni har och vilka alternativ som finns. Olika förutsättningar råder för varje enskild klubb och spelare. Diskutera med tränare, föräldrar och spelare så att alla parter får möjlighet att tycka till och fatta ett beslut med en bra grund.

- Hur mycket hänsyn bör man ta (och hur går man tillväga där) till de fysiska aspekterna. Enligt SIU-modellen är till exempel tillväxtspurten på längd hos killar mellan 16 och 18 år (och optimal träningsperiod för styrka är mellan 12 och 18 månader efter tillväxtspurtens topp), så 16-åringar är inte alltid fullt fysiskt utvecklade.

- Fysisk status är väldigt individuell och utvecklingen av de fysiska förmågorna fortsätter under hela idrottarens karriär. Det gäller att individanpassa träningen och belastningen.

Finns det/bör det finnas en oro för större skaderisk? Vad finns det mer för ”risker” med att låta en ung spelare debutera för tidigt?
- Som ledare har man ett ansvar mot alla sina spelare att inte utsätta dem för risker. Man måste alltid göra en bedömning av alla spelares status tillsammans med fysteamet. I AIK har Erik Börjesson ett ansvar att utveckla och övervaka den fysiska statusen på spelarna och om det finns tveksamheter från hans eller fysioterapeuten Anders Laurells sida så spelar de inte. Där har vi i AIK bästa förutsättningar att övervaka och att ge individen möjlighet att utveckla sin fysik. Det gäller att bygga en stark bas för att kunna bli bäst i världen.

- Man ska vara noga med unga spelare som inte har erfarenhet att själva bedöma vad som krävs och de utsätts för en höjd belastning på en högre nivå. Viktigt att spelaren gradvis anpassar sig till seniorspel genom kvalitetsträning. En utmaning för många av de yngre är att de spelar många matcher i olika juniorlag eller har dubbellicenser samtidigt som de tar steget upp i seniorspel på högsta nivå. De får svårt att anpassa sitt spel från en dag till en annan och att de olika miljöerna skiljer sig extremt mycket åt kan bli till en skaderisk. Risk finns att grundläggande träning försummas för att istället ha en hög dos av matchträning. Man ska ha tålamod med yngre spelare och inte ge dem en bild av att de är redo om de är långt ifrån att vara färdiga elitidrottare. Helheten är för mig den viktigaste punkten, att spelarna inser vad som krävs och har en tydlig plan.

- Allt har sin tid och det får inte bli en jakt för klubbar och ledare att kalla sig för talangutvecklare. Utveckling ska ske utan stress i den takt spelaren är mottaglig för.


Vad tror du det beror på att ett antal 16-åringar fått chansen i år, ser vi en ny trend? Eller är det en ovanligt stark årgång?
- Varje enskild klubb gör sina bedömningar, tidigare har det funnits en attityd inom elitidrotten att juniorer ska "veta sin plats" och det ska givetvis vara tufft att ta en plats på elitnivå. Trenden har länge varit att yngre spelare inte låter sig sorteras in längst ner i en hierarki som det var förr. Jag ser en trend i att många klubbar luftar fler spelare i Superligan som har fler matcher än tidigare. Det är inte lika vanligt längre att ett lag styrs av en "superfemma" utan man har oftast tre hela femmor som spelar så utrymmet blir större att använda de yngre.

- Syftet med att matcha in extremt unga spelare kan man fundera över, man kanske vill snabbt ge speltid i A-laget för att värva in dem långsiktigt, man kanske vill profilera och marknadsföra sin klubb som bra på att ge unga spelare chansen. Viktigt är att de enskilda spelarna inte blir en bricka i ett spel utan att varje spelare behandlas med stor respekt och ges rätt vägledning av de med störst erfarenhet.

Ni som ser både träningar och matcher, finns en större respekt för ”större spelare” att inte gå in lika hårt i närkamperna med de yngre? Eller är de unga spelarna oftast så snabba att de hinner leverera bollen innan det blir närkamp?
- De spelare som tillhör en A-trupp bedöms klara av den belastning som råder oavsett om de är 40 år eller 16 år. Alla spelare har olika förutsättningar och utvecklingsplaner och jag uppfattar det inte som ett problem att unga spelare som får chansen inte är redo för kamp.

- Innebandy bygger inte på att vara störst och tyngst. Utan snarare på speed, balans, rörlighet och riktningsförändringar. Idag i SSL finns bara ett fåtal spelare som använder sin fysik på ett vårdslöst sätt, givetvis kan skaderisken då öka för en ung spelare som inte vuxit färdigt ännu.

- Skadefrekvensen är förmodligen större för de äldsta spelarna i ligan än de yngsta gissar jag. Jag tror att elittränarna i Superligan har god kompetens att bedöma om en spelares kapacitet och mognad är tillräcklig. Kom ihåg att antalet spelare så unga som 16 år är väldigt få i SSL, men de blir extremt uppmärksammade. Åldern på spelaren är inte viktig, man måste bedöma helheten och individen, men det är såklart ovanligt att så unga spelare är redo att konkurrera med vuxna.

- Många juniorlag inom innebandyn saknar en bra grundläggande fysträning i sin verksamhet, vilket gör att steget upp till SSL är stort för många unga spelare. I de fall vi har unga Superligaspelare idag så utgår jag från att de är fysiskt väl förberedda. Att träna upp tex styrka, rörlighet och koordination är skadeförebyggande och inget som ska fuskas med.

- De unga spelare som går på NIU-utbildning har ett extra stöd vilket jag tycker är bra. På Solna Gymnasium, där jag jobbar, vill vi se till helheten, att spelaren själv når insikt vad som krävs för att vara elitidrottare och hur man är rätt förberedd inte minst fysiskt. Det krävs mycket av unga spelare för att klara av stress med daglig träning, matchning och skolarbete. Det är inte frågan man tränar utan hur man tränar. Det gäller att skaffa kunskap för att nå insikt.

Läs mer om unga spelare i SSL:
Kraftig ökning av antalet 16-åringar i SSL herr
Emil Ruud: Det är inte nu jag ska vara som bäst
Mika Kohonen: Många unga ska få precis allt direkt