"Någon gång måste man runda av"

En lång och mäktig innebandykarriär har nått sin ände. 39-årige Mathias "Bult" Larsson fick igår avsluta på bästa tänkbara sätt genom ligaguld i Schweiz med Alligator Malans. Och även om det inte är första gången han meddelat att karriären är slut så lovar han att det nu är definitivt. - Det var en jävligt skön avslutning. Sportchefen här i Alligator frågade om jag inte skulle köra på över Champions Cup också men jag sa nej. Nu är det färdigt, säger "Bult" till Innebandymagazinet.se.

Det blev ett sista proffsliv i Schweiz, där han även spelat tidigare i karriären. Den här säsongen inledde han i Wiler-Ersigen men efter jul bytte han till Alligator Malans - som skulle visa sig bli ett succébyte.
- Det blev ett jättelyft för mig motivationsmässigt. Det kändes jävigt bra från första träningen och tränaren hade en roll för mig. Det riktiga lyftet kom i slutspelet där jag fick gå mer offensivt, då föll allt på plats. Den sista finalmatchen igår var också den bästa rent personligt så det blev en perfekt avslutning.

Den schweiziska finalen vanns med 4-2 i matcher mot Floorball Köniz. Det var första gången Alligator Malans vann guld sedan "Bult" var där senast. I år skrapade han ihop tre mål och 13 assist i slutspelet och var högst bidragande till framgången - något som fått sportchefen i klubben att försöka övertala Larsson om att fortsätta spela. Men han fick ett rakt och tydligt svar.
- Nej fan, jag fyller 40 i oktober. Någon gång måste man runda av. Det är fortfarande sjukt roligt med innebandy, så länge kroppen inte krånglar med skador och liknande så är det fantastiskt kul. Men nu är det färdigt.

Vilka är dina starkaste minnen från karriären?
- Fösta gulden är alltid speciella på sitt sätt. Första SM-guldet, VM-guldet och även första guldet här nere i Schweiz. Sedan är det såklart alla fantastiskt duktiga spelare som man haft äran att spela med och uppleva så mycket kul med.

Blir det en annan roll inom innebandyn framöver - i Warberg?
- Det är möjligt men först måste man se till att allt funkar praktiskt. Min sambo går utbildning och mina tre barn är det som måste gå först och främst. Jag har varit borta nu ett tag och åkt hem en gång i månaden och de har hälsat på ett par gånger så det är samvetet man brottas med och måste hämta ikapp lite där. Men det skulle vara skitkul att fortsätta inom innebandyn och jag hjälper gärna Warberg på ett eller annat sätt så vi får se om det blir redan i år eller framöver, det är helt öppet.

"Bult" Larssons magiska karriär i bilder