Stefan Edberg: "Stockholms nedgång"

Den tidigare så framgångsrika stockholmsinnebandyn verkar nu på herrseniorsidan ha det synnerligen svårt. En SSL-tabell som med all önskvärd tydlighet berättar för oss att det är inte platser till Malmö Arena som är lagens huvudsakliga jakt utan mer viktigt med fast mark under fötterna. En lika mörk som tydlig verklighet.

Nu vet jag att det såklart kämpas både med näbbar och klor ute i alla föreningar – både bredd och elit – och det finns fortfarande en i många stycken sverigebäst ungdomsverksamhet men resurserna verkar inte i konkurrensen räcka till. Inget annat kan det faktum att två elittränare på kort tid sagt upp sig från sina tjänster med omedelbar verkan tyda på. I det ena fallet efter väldigt bra resultat och i det andra fallet kanske inte helt lysande resultat men klart acceptabla. Och för att slippa riskera bli kölhalad vill jag denna gång vara tydlig med att inte lägga hela skulden på någon part men vill ändå lyfta själva sakfrågan – såklart det inte är görbart att samtidigt ha fru, barn och två heltidsjobb. Det skulle inte ens stålmannen klara av.

Sedan finns det säkerligen fler orsaker till avhoppen i dessa fall men om stockholmsinnebandy åter ska upp och dansa med de stora grabbarna krävs många lass matjord eller en sjuhelsikes mer resurser! Och huvudstadsfokus är viktigt för en sports plats i den svenska mediala paletten – se på Hammarbys intåg i bandyn och speedwayen. Sporter som säkerligen levt mysigt även utan Bajen men som verkligen fick ny luft under vingarna. Och minns hur det var hos oss när kaxiga AIK dansade in innebandyhallarna med kostym och slips på tränarna… Men tyvärr är väl den bistra sanningen att resurser de får man ej, de måste skapas.

Nej, just nu ligger vårt öde i händerna på Helsingborg, Warberg, Storvreta, Granlo, Dalen, Falun, Mullsjö, Växjö och kanske Mölnlyckelaget Pixbo. Orter där sporten har fått en egen fast förankring i myllan, i flera fall med en ståtlig och nybyggd hall och med det en ny stark framtidstro.

Till sist, inte bara trist för alla direkt berörda, utan även trist för sporten att profiler och auktoriteter som Janne Gustafsson och Danne Bron-Sundbom väljer att kliva av. Nu får vi hoppas att alla parter går stärkta ur detta så att summan av kardemumman blir…plus.

Och för alla er som undrar – nu är nog hela familjen frisk. Även jag.

Helsingborg-Linköping (6-5 SD)
Hemmaborgen verkar redan ha blivit just en borg för Helsingborg vilket kan blir ett väldigt starkt ess i den framtida kampen om ädla placeringar. Jag tror dock att det här ”bara” blir två poäng mot ett disciplinerat Linköping som åter spelar och agerar efter sina resurser.

Tips till publiken: Marcus Johansson dä, som inte alla gånger ser helt skapad ut för innebandy men mål och poäng gör karln. Imponerande.


Jönköping-Pixbo (4-8)
Vi gör inga större utsvävningar kring denna match utan konstaterar att det blir tre poäng till bortalaget och ingen höjer ögonbrynen över det.

Tips till publiken: Jag tycker man åter ska plussa för Pixbos offensiva lösningar, gärna de i uppställt 5/5-spel . Fortfarande överlägset bäst i Sverige.


Caperiotäby-Warberg (4-6)
Stockholmarna verkade knyta näven lite extra i fickan senast och var i alla fall ganska nära att få med sig poäng hem från väst. Jag tror moralen räcker till en dylik insats till, tyvärr för dem till lika många poäng.

Tips till publiken: Erik Svensson, den fortfarande talangfulle 28-årige centern börjar varva upp i takt med ökat ansvar och kanske ökad speltid. Ett komplett föredöme.


Dalen-Granlo (4-6)
Två lag som överraskade mig åt vardera håll senast. Detta som grund gör att resultatet här är mer givet på papperet än vad det är i praktiken, men tre poäng hem i bussen till Sundsvall till slut.

Tips till publiken: Kristoffer Asp, som när han känner förtroende är i det närmaste en komplett back. Livsfarlig. Åt alla håll. Härligt.


Falun-Tyresö/Trollbäcken (7-3)
Firma Enström & Rudd kämpar på och leverarar. Nu även tre poäng ytterligare till lagets lite skrala skörd. Fast jag kan inte sluta beundras över Tyresös sätt att hantera match efter match. Men här blir det noll poäng i håven.

Tips till publiken: Daniel Palm Gonzales, en av de anonyma krigarna i det anonyma laget som i år höjt sitt spel till nya höjder. Poängen trillar in i en strid ström.


Storvreta-Karlstad (7-3)
Någon ”Mullsjöfadäs” sak vi inte vänta oss här, trots att det verkar som om Karlstad börjar växa in i SLL-kostymen och ser ljuset i tunneln. Fast den här matchen får nog först och främst ha andra syften än att ta poäng.

Tips till publiken: Tom Colling, om inte Storvreta finner sin givne högerforward, efter Stenberg, i år kanske det blir denna lirare nästa år. Inget dåligt val och i en passande miljö för en denne kvicke snidare.


AIK-Mullsjö (5-4)
Fingranskar statistiken att världens bäste forward har gjort sju mål på 12 matcher i år. Hade det varit normal Kim-utdelning hade nog AIK i alla fall haft klart mer poäng. Typ 18. Så där har herrar Sinerius/Lindqvist en grannlaga uppgift. Jag tror de släpper loss något här och tar en hyperviktig trepoängare mot ett jagande Mullsjö i medvind.

Tips till publiken: Christian Qvist, som är en målvakt som lite för ofta släpper in lite för många enkla bollar. Men han har även förmågan att stänga igen. En sån dag är det stängt. Väldigt stängt.