Maggets bästa VM-minnen: Niklas

Innebandymagazinet var på plats under hela VM från öppningsceremonin till då finalgolvet i Hallenstadion skalades bort och städades undan. Maggets skribent Niklas Liljekvist har här samlat sina fem bästa VM-minnen.

Segerfesten i omklädningsrummet
Efter att bucklan bärgats började partyt i omklädningsrummet. Vi fick vara bland grabbarna där inne och det är en upplevelse man aldrig kommer att glömma. Jan-Erik Vaara, Klas Persson och alla andra sköna profiler i ledarstaben kastades in i duschen, champagne sprutades överallt och det sjöngs och dansades. Det var nästan så att Alexander Rudd glömde bort att han behövde kryckor för att ta sig framåt.

Utklassningen
Förväntningarna inför finalen var skyhöga, men det blev aldrig någon riktig match över huvud taget. Sverige malde ner Finland med ett galet tempo och personligen har jag aldrig skådat ett lag som upprätthållit en så pass högt fart i en VM-final mot ett påstått jämnbra motstånd. 11–5 mot de regerande världsmästarna kan aldrig lyftas fram för mycket.

Simon Bichsel Fanclub
Det klart största stödet under VM hade Schweiz försvarare Simon Bichsel, som hade ett 20-tal fans på plats under varje match. De stoltserade med stora banderoller, sjöng i megafoner och höll läktarna varma. När inte Schweiz spelade gällde det att hitta en annan spelare att ge stöd, men det tog ingen längre tid – alla med likadan (eller brist på, i det här fallet) frisyr fick sig ett par beundrare. Något som Lars-Erik Torp i Norge fick erfara.

Schweiz–Finland
Jag förutspådde tidigare under turneringen att Schweiz skulle knipa en finalplats och det var sånär att jag fick rätt. Mot Finland i semin tryckte man tillbaka de regerande världsmästarna i två perioder innan upphämtningen var ett faktum. I sudden death skapades det flera chanser men finnarna fick det sista ordet när Juha Kivilehto fick in bollen. Tungt! Aldrig tidigare har jag sett bröderna Hofbauer så besvikna och frågan är ifall någon annan gjort det heller.

Patryk Wronka
Den 17-årige polacken lyste med sina innebandykunskaper och var en av Polens mest framstående spelare. När vi sedan tog ett snack med honom avslöjades det att han spelar hockey på hög nivå och att han direkt efter VM i Schweiz skulle resa till Frankrike för att lira hockey med det polska U18-landslaget. Fantastiskt, men det stannar inte där... Dagen efter kom det fram att han tidigare nobbat ett erbjudande från Athletic Bilbaos fotbollsakademi. Hur häftigt är inte det, och vad väljer han?!