Krönika: Behandla femmor som tvåor

Femminutersutvisningen är en omdebatterad matchhjälte. Hög tid att låta jämlika krafter stå för avgörandena. Lösningen? Behandla femmor som tvåor - tycker krönikören Martin Polverari.

Många tränare och spelare vill radera femminutersutvisningen från innebandykartan. Anledningen? De anser att den är allt för matchavgörande. Ett lag med halvdant powerplay kan enkelt göra tre, fyra mål på en "femma" och stänga en annars helt jämn match, låter det. Som domare med mångårig erfarenhet från både elit- och breddnivå håller jag med om att femminutersutvisningen är ett problem inom innebandyn. Det är inte acceptabelt att ett lag ska kunna rulla in fyra kassar under ett och samma powerplay, det förstör spänningen.

Det är inte lätt att vara en bra innebandydomare med det nuvarande upplägget. Tänk dig en VM-semifinal, det står 3–3 och åtta minuter återstår av ordinarie tid. I samband med en spelvändning råkar en spelare toucha en motståndare i huvudet med sin klubba då han ska lyfta den över honom. Ska jag som domare blunda för det, välja att inte förstöra festen och begå ett regelfel eller ska jag plocka ut spelaren på fem minuter och se ut som en pajas? Personligen skulle jag vilja välja alternativ ett, men samtidigt vill man inte gå emot regelboken. Är det ett medvetet slag mot huvudet ska det vara rött kort anser jag, men om det är en ren olyckshändelse med minimal kontakt är det inte ens en tvåa i mina ögon.

Det skulle inte förvåna mig om femminutersutvisningen är tagen direkt från ishockeyn. Skillnaden där är att man kan döda tid på ett mycket effektivare sätt tack vare bland annat offside-regeln och att man där får täcka skott liggandes. I ishockey är det tufft att åka på en femma visst, men man har i alla fall en sportslig chans att reda ut den. I innebandy kan man ha uppställt powerplay på tre sekunder och bomba skott mot mål på löpande band – det är extremt svårt att stå emot som försvarande lag i hela fem minuter. Risken för total överkörning är påtaglig.

Hur ska innebandyn lösa problematiken? Jag anser att man ska behålla femminutersutvisningen och även till stora delar behålla kriterierna för vad som ska gälla för en femma – fult spel måste stävjas. Men jag tycker att man ska behandla femmor som vanliga tvåor. Med det menar jag att lag ska kunna ha powerplay i fem minuter, men om man gör mål får den utvisade spelaren komma in i spel igen. Det ska alltså max kunna bli ett mål under en femma. Jag har tidigare lyft exakt den här lösningen till Internationella Innebandyförbundet utan att ha fått något gensvar. Förhoppningsvis blir det en ändring, för det nuvarande upplägget för femminutersutvisningen gynnar inte innebandyn på något sätt.

Generellt tycker jag att regelboken fyller syftet att främja positiv innebandy. Men jag skulle vilja lyfta bort några småförseelser från den – som dubbelfot, hopp och nick – så att man får färre avbrott i spelet. Det är en viktig del om innebandyn ska kunna växa som TV-sport, en oinvigd tittare ska inte behöva ringa in till kanalen och fråga varför domaren dömde si och så. För att få frislag ska man utsättas för tydliga spelförstörande förseelser. Om en spelare får för sig att nicka bollen, låt han eller hon göra det, det är ändå inget matchavgörande moment. Innebandyn bör fokusera på färre avblåsningar och längre spel-sekvenser när regelboken revideras nästa gång.

Krönikören Martin Polverari dömde 13 år på elitnivå och 2005/06 utsågs han till Årets domare tillsammans med Mike Bengtsson. Idag blåser han i pipan på distriktsnivå i Halland.