Innebandyn stark tvåa efter fotbollen!
ANNONS
Varje år sammanställer Riksidrottsförbundet (RF) ny fakta om idrotten. När 2012 siffror presenterades visade sig innebandyn återigen vara Sveriges näst populäraste idrott bland ungdomar efter fotbollen.
Syftet med sammanställningen ”Fakta om idrotten” (som finns i sin helhet här nedanför) är att förse beslutsfattare inom idrotten med en kunskapsbank om svensk idrott. Relevant och korrekt information inom idrottens alla fält är viktigt för idrottens trovärdighet.Faktauppgifterna är sammanställda av RFs statistiker, Ola Stadler. Han har hämtat dem från olika undersökningar som RF huvudsakligen har genomfört, men även från diverse statistikredovisningar. Med andra ord har vi här försökt lyfta fram kunskap som är användbar och viktig om svensk idrott. Dokumentet kan ses som ett komplement till ”Idrotten i siffror”, där den ena redovisningen sker med hjälp av diagram och tabeller och den andra med hjälp av text i punktformat. Fakta om idrotten uppdateras en gång per år.
Fakta om svensk idrott
Landets idrottsföreningar
• Antalet idrottsföreningar i Sverige, drygt 20 000, har totalt sett varken ökat eller minskat under 2000-talet. 1910 hade Sverige 500 idrottsföreningar och 1960 uppgick antalet till 10 000.
• 15 procent av landets idrottsföreningar är flersektionsföreningar. Övriga föreningar bedriver en idrott.
• Jämtland-Härjedalen är det distrikt som har flest idrottsföreningar per capita. Minst antal föreningar per capita har Stockholms distrikt.
• I genomsnitt består en idrottsförening av ca 200 medlemmar. Drygt hälften av dessa är barn och ungdomar upp till 20 år.
• 23 procent av en idrottsförenings verksamhet är barnidrott upp till 12 år. 24 procent av verksamheten är tävlingsidrott för vuxna.
• 16 procent av landets idrottsföreningar bedriver även annan verksamhet utöver idrotten (driver fritidsgård etc).
• 14 procent av landets idrottsföreningar har arvoderade ledare.
• Den i särklass viktigaste orsaken till att varför ledare i föreningen slutar är att ”det tar för mycket tid/hinner inte”. Därefter följer ”inte motiverad längre/andra intressen” samt att ”deras barn slutade i föreningen”
• De tre viktigaste kraven för att föreningen skall kunna bli en bättre idrottsförening är ”fler ledare”, ”bättre ekonomiska förutsättningar” samt ”större medlemsengagemang”
• Det största hotet mot föreningens utveckling tycker idrottsföreningarna är ”minskade ideella insatser”. Därefter följer ”ledarbrist” samt ”färre medlemmar”
SF-styrelser
• Tio av 70 SF hade 2010 en kvinnlig förbundsordförande.
• En tredjedel, 33 procent, av specialidrottsförbundens styrelseledamöter är kvinnor.
• Mellan 2007 och 2009 har andelen kvinnor i förbundens styrelser ökat med fem procentenheter, från 28 till 33 procent.
• 40 personer eller åtta procent av specialidrottsförbundens styrelseledamöter är yngre än 30 år.
• Bland styrelseledamöter som är yngre än 30 år är 71 procent kvinnor. Av ledamöter som är äldre än 60 år är fem procent kvinnor.
Ungdomar (13-20 år) och föreningsidrott
• 56 procent av alla ungdomar är aktiva i en idrottsförening. För killar är andelen är 60 procent och för tjejer 51 procent.
• 9 av 10 är eller har någon gång varit med i en idrottsförening.
• De vanligaste föreningsidrotterna för ungdomar är fotboll. 37 procent av landets ungdomar spelar fotboll i en idrottsförening (37%). I popularitetsordning följer därefter innebandy (15%), ridsport (11%), handboll (8%) och golf (7%).
• En genomsnittlig föreningsaktiv ungdom började idrotta i en förening vid 5-6 års ålder, håller på med 1 idrott och tränar den 2-3 gånger i veckan.
• 71 procent av de tävlingsaktiva anser att man får vara med och bestämma om sin egen tränings- eller tävlingsverksamhet. 58 procent säger att de vill vara med och bestämma.
• Drygt en tredjedel (37%) har eller har haft uppdrag som tränare/ledare i en idrottsförening.
• Majoriteten (62%) av alla ungdomar säger att idrotten har ganska eller mycket stor betydelse i deras liv idag.
Attityder och intressen hos ungdomar 15-24 år
• 18 procent av landets ungdomar mellan 15 och 24 år är mycket intresserad av att idrotta/tävla samtidigt som sju procent är mycket intresserade av föreningsliv.
• 40 procent av ungdomarna kan tänka sig bli ledare/tränare i en idrottsförening.
• De starkaste skälen för ett ideellt engagemang i en idrottsförening är att man vill utvecklas som person och att det kan vara en merit för framtiden.
• Var femte ungdom säger att man, utöver eventuell idrott i skolan, tränar eller motionerar högst någon gång i månaden.
• De två vanligaste anledningarna till att man inte tränar i en idrottsförening är ”tidsbrist” och att man ”hellre tränar på egen hand”.
• De fem viktigaste faktorerna i valet av träningsform: ”att det är roligt”, ”att jag kan träna när jag vill”, ”att det är billigt/inte dyrt”, ”att jag kan träna med kompisar” samt ”att jag kan träna nära hemmet”.
• Fyra av tio tjejer och en av fyra killar anser att kvinnoidrott bör få mer utrymme i media.
• En tredjedel av ungdomarna som idrottar anser att deras idrottande gör att de presterar bättre i skolan.
• En femtedel av ungdomarna anser att idrottsstjärnor är goda förebilder för barn och unga.
• En femtedel anser att det är för mycket fokus på prestation inom ungdomsidrotten.
Attityder hos män och kvinnor 15-79 år
• Drygt fyra av tio är intresserade av att titta på eller läsa om idrott. Män är i högre utsträckning intresserade än kvinnor.
• En tredjedel av befolkningen är ganska eller mycket intresserade av att idrotta själva.
• Nästan var fjärde person i åldersgruppen uppger att de är medlemmar i någon idrottsförening. Siffran är högre hos de vars barn är medlemmar i någon idrottsförening.
• 39 procent av respondenterna som har barn, uppger att barnen är medlemmar i någon idrottsförening.
• Nästan fyra av tio anser att det satsas något eller alldeles för mycket på elitverksamhet, medan endast var tjugonde person tycker att det satsas för mycket på breddverksamheten. 35 procent säger att det är bra fördelning mellan satsningarna.
• Åtta av tio respondenter anser att svenska idrottsstjärnor är ganska eller mycket bra förebilder för barn och ungdomar. Kvinnor tycker detta i högre utsträckning än män.
• Två av tre anser att man bör få möjlighet att elitsatsa på sin idrott när man är mellan 14 och 17 år. Endast en mycket liten andel (3%) anser att barnen ska få börja elitsatsa innan 10 års ålder.
• På en tiogradig skala ger man medelbetyget 6,33 till verksamheten för barn (upp till 12 år) i landets idrottsföreningar. Kvinnor är mer positiva till verksamheten än vad män är. Detsamma gäller de vars barn är medlemmar i en idrottsförening.
• På en tiogradig skala ger man medelbetyget 6,29 till verksamheten för barn (ungdomar 13-20 år) i landets idrottsföreningar.
• Fyra av tio anser att föreningsidrotten är ganska eller mycket bra på att integrera invandrare i samhället. 17 procent tycker att man inte lyckas med detta. En stor andel av respondenterna, 41 %, kan inte ta ställning till påståendet. En högre andel av de som har ledaruppdrag inom idrotten som svarar att idrotten inte fungerar i detta avseende.
• Majoriteten, 56 procent, instämmer i påståendet att ideella föreningar har barnens bästa i fokus. Ungefär var tjugonde person tycker att det stämmer ganska eller mycket dåligt. 22 procent har inte kunnat ta ställning till påståendet.
• Fyra av fem tycker att ideella idrottsföreningar har stor betydelse för barn och ungdomar i Sverige.
Övrigt
• Cirka 1 miljon av idrottens mer än 3 miljoner medlemmar är passiva/stödjande medlemmar.
• 35 procent av befolkningen spenderar årligen mindre än 500 kr på eget idrottare. Tio procent spenderar mer än 6 000 kr per år för eget idrottande.
• Nästan 700 000 personer säger att man är ledare, styrelseledamot eller har liknade uppdrag i en idrottsförening.
• Fotbollen står för cirka en tredjedel av samtliga redovisade aktiviteter (LOK-stöd) för barn och ungdomar 7-20 år.
• Ca 40 procent av alla deltagaretillfällen för barn och ungdomar 7-20 år genomförs av flickor.
• 0,8 procent av samtliga genomförda dopingprov i Sverige var positiva 2010. Motsvarande siffra för 1992 var 2,4 procent.