Listan från Alperna

Daniel Calebsson är nummer ett. David Blomberg nummer två. Men vem är den tredje bäste svensken i Schweiz högstaliga 2007/08? Och vem är den sämsta? Innebandymagazinet.se ger dig svaret.

1. Daniel Calebsson (Floorball Köniz)
Köniz har varit ett bra lag i många år men de saknade en ledare som kunde kliva fram i de viktiga matcherna. Han kom i Daniel Calebsson och han visade direkt hur innebandy ska spelas: tufft, koncentrerat och med full fart hela tiden.

2. David Blomberg (Floorball Köniz)
Tillsammans med nästa schweiziska stjärna Emanuel Antener utgjorde David Blomberg i fjol en del i seriens vassaste radarpar. I år har ”Bloomi” på egen hand gjort en ännu bättre säsong. Nästan varje skott går på mål och oftast i mål. Näst bästa målskytten i ligan.

3. Olle Thorsell (Wiler-Ersigen)
Den blonde ölänningen är som en duracellkanin. Han springer, springer och springer… och gör mål: Med åtta mål är han bästa backen i skytteligan. Dessutom har han bara två utvisningsminuter. Thorsell är en smart gentleman på planen.

4. Johan Anderson (Alligator Malans)
Ingen svensk som spelar i Alligator Malans undgår jämförelsen med den gudomlige Martin Olofsson. Förväntningarna på Johan Anderson var höga och han lyckades inte riktigt uppfylla dem trots att han slutade trea i poängligan med 20 mål och 34 assist. Avslutade säsongen ledbandsskadad.

5. Klas Nordin (Alligator Malans)
Forwarden från Örnsköldsvik var nära att bli skyttekung. Han hade en fantastisk start där han nätade som Gerd Müller gjorde i sina glansdagar, men efter årsskiftet tog det stopp. En skugga av sig själv under mästarserien.

6. Kalle Berglund (Grünenmatt)
Tränaren Magnus Kanholt slutade och Kalle Berglund förlorade sin svenska kompanjon. Efter att de tjeckiska stjärnorna Radek Sikora och Ales Zalesny kom ner på jorden igen stal Berglund showen, men det blev inte mer än 34 poäng (19+15).

7. Christoffer Pergelius (Tigers Langnau)
“Pigge” fortsätter utvecklas och nu är han lagets näst baste målskytt. Förmodligen har han gjort sin bästa säsong i år vilket belönades med ett nytt kontrakt.

8. Henrik Kronholm (Tigers Langnau)
Vräkte mål mot de sämre lagen förra säsongen men hade det tuffare när det väl gällde. Denna säsong har han inte levererat alls och nu lämnar ”Krona” Schweiz. Ny klubbadress är okänd.

9. Anton Ermling (Uster)
Uster ställde stort hopp till den förlorade sonen när han återvände till laget. Men när en tysk (Andreas Gahlert) vinner den interna poängligan förstår man att Anton Ermlings säsong inte var den bästa. Kanske fick han för lite sömn av sin nyfödda dotter.

10. Andreas Lindström (Tigers Langnau)
Uppgiften såg tuff ut på förhand: Få supportrarna att glömma Jim Canerstam. En omöjlig uppgift för Andreas Lindström. Osynlig fram till januari och sedan höll han samma nivå som sina schweiziska lagkamrater. Tolv poäng är alldeles för svagt för en svensk spelare.

11. Jonas Berggren (Alligator Malans)
Ytterligare ett misslyckat uppdrag. Svenska backar i Alligator Malans kommer att jämföras med Mathias ”Bult” Larsson. Jonas Berggren kom till vårsäsongen och spelade stabilt, men var inte ledaren Alligator letade efter.

12. Johan Karinen (Chur)
Han är lång, har snabba händer och är inte lika långsam som han ser ut, men Chur hade förväntat sig mer av en svensk spelare än att denne ska ligga på samma nivå som deras juniorspelare.

13. Robert Bloss/Thommy Nilsson (Basel Magic)
Med klubbor och en var sin gympapåse åkte Robert Bloss och Thommy Nilsson till Basel på semester. Basel Magics 13 spelare tog emot svenskarna med öppna armar. Men spelar frivilligt för ett lag som inte tar en poäng på hela säsongen och har över 200 minusmål i målskillnad?