https://static-cdn.esmg.se/4/images/Stefan Hedlund Västerås liten.jpg
Opinion

Å nej, fler division I-lag i eliten

ANNONS

Hur står det egentligen till i division I? Är det en helt annan sport vi sysslar med? Brorsan (meriter från division IV) fastslog vid sitt första division I-besök att det...

Hur står det egentligen till i division I? Är det en helt annan sport vi sysslar med? Brorsan (meriter från division IV) fastslog vid sitt första division I-besök att det var två helt olika sporter. Elitseriefolket brukar nog ropa detsamma när de har sett en dålig division I-match. Inget av de 36 lagen i division I håller topp 14-klass i elitserien. Klart är dock att tre av dessa 36 vinner en 22 omgångar lång serie och kan kalla sig seriesegrare!

Men en del lag i toppen av ettan skulle vid ett avancemang troligtvis blomma upp rejält! Jag tror inte att Älvstranden från fjolårets elitserie är synonymt med det typiska nyuppflyttade division I-laget. Alla lag från ettan har ju sina speciella kvalitéer. Men att kunna jämföra sig med AIK, Pixbo, Dalen, Helsingborg och Storvreta idag – det känns ju inte rättvist!

Men jag kan dock hitta division I-lag som på några få punkter kan mäta sig med de bästa. Lite banala intryck från fjolårets seriespel: Finspång till exempel – deras matcharrangemang håller högsta klass. Storbilds-TV, trummor, intro med tunnel, rök och ljus och underbar musikvideo. Pausunderhållning, mediabevakning, mediahörna – ja det finns ett elitmässigt koncept kring matcharrangemanget.

Västerås har en av Sveriges finaste innebandyarenor. Umeås konstruktiva och offensiva spel håller klart för elitserien. Sirius diagonalspel vid kontringar är en spetsegenskap som håller topp-14 klass i Sverige. Örebro har omtalade kontringar och Finspång sin kompakta försvarsmur och sitt distinkta backspel. Landskrona höjs till skyarna för sin organisation, Norrlandslagen oftast för sin fysik och så vidare…

Många division I-lag har bättre publiksiffror än elitserielagen. Kanske är det framgångssupportrar som inte kommer om man ligger i botten av en serie – eller så är det ett genuint intresse som fördubblas om ens favoritlag har elitseriestatus istället för division I-status? En nykomling från ettan har vissa spetsegenskaper – men att redan som nykomling besitta samtliga kompetenser som krävs för att vara en fullfjädrad topp-fyra kandidat i elitserien – det har de naturligtvis inte. Ibland tycker jag att debatten kräver detta av en nykomling. En nykomling har ett enda mål första säsongen – och det är överleva. Fixar man nytt kontrakt har man lyckats med sin målsättning och ska fira. Men alla mål infrias dock inte, utan såklart ska en nykomling ha sämst förutsättningar av samtliga lag i serien att klara sig kvar, annars har de etablerade misslyckats.

En nykomling som åker ur elitserien – är det ens något att höja på ögonbrynen för? Om de nya aldrig klarar sig kvar – vad ska vi göra då? Stänga mer eller öppna mer? Nykomlingarna, låt säga att de åker ut direkt… Ja då är det så, men de ersätts av ytterligare hungriga division I-lag (kanske samma som åkte ur året innan – kanske inte). De degraderade lagen utvecklar sin organisation, sin förening, sitt spel osv (beroende på vad det nu var som saknades för att klara sig kvar). Väl tillbaka i eliten så har man åtminstone utvecklat sin förening, sin produkt och det med några års sikt – skapar en bättre topp av division I-serierna och en bättre botten i elitserien… Om botten på elitserien är bättre – blir toppen bättre och så utvecklar botten toppen och toppen botten – i en aldrig sinande
utvecklingsspiral!
Den här artikeln handlar om: