Därför är de störst!

Det pratas alltid hit och dit över vilka spelare som är bäst men den kompletta listan handlar förstås inte bara om deras spelintelligens, eller intelligens alls för den delen. Kriterier...

Det pratas alltid hit och dit över vilka spelare som är bäst men den kompletta listan handlar förstås inte bara om deras spelintelligens, eller intelligens alls för den delen.

Kriterier för att tillhöra de största:
Håller toppklass i innebandy
Tar plats på plan
Tar plats i media

Topp 4:

4. Jidder (Niklas Jihde, AIK):
Mycket trevlig och full av NRJ när han pratar med media och en fantastisk spelare. Men han är inte alltid så positiv på plan även om han vet att komma med sköna kommentarer även under matchtid.

VM 2000 i Norge fick denne man kritik för att han inte var tillräckligt bra tränad och om man kikar på gamla Pixbo-bilder så hittar man mycket riktigt några på en kille med hamsterkinder. En dam i publiken under mötet Balrog-AIK kommenterade matchen(?): ”Han är så stilig den där Jihde.”

Inte undra på att han gick hem bland svärmödrarna, vem ville inte nypa i de där kinderna. Tyvärr, eller lyckligtvis för innebandyn, gjorde han sig av med dem och nu är han återigen en av de största. Fast(a) på ett annat sätt nu då förstås.

3. Hell-as (Anders Hellgård, Pixbo):
Han har fått mycket skit av mig senaste tiden och har förtjänat allt men faktum kvarstår: Han är gudabenådad med bollen och kompletterar till skillnad från föregående på listan med ett extremt fysiskt spel. Han är en nästintill komplett superstar helt enkelt, dryg, grinig och fullständigt överlägsen på plan. Den här killen tar inte för sig lika mycket som Jidder i media men när han väl får frågan så är han inte direkt blyg.

Från början rankade jag Hellas först på listan men jag ångrade mig snabbt. Anledningen är att han inte har lärt sig att slänga käft utan egentligen mest bara är grinig och det räcker förstås inte om man ska vinna titeln SIL (Störst I Landbandy). Höjdpunkten var förstås när han vid förra SM-finalbanketten ställde sig upp och skulle gratulera Sveriges bästa lag och sa: Pixbo! Om han bara tog ett snack med nr1 på listan och lärde sig hur man verkligen irriterar folk så tror jag han kan hitta rätt inom ett par år, lagom till att innebandyn fått en OS-plats och han kan göra ytterligare en comeback utan försäsongsträning.

2. DBS-cykeln (Daniel Bron-Sundbom, Täby):
Höll på att glömma bort en skön snubbe som vet att provocera såväl inför som under och efter matcher. På hans blogg skrev han när slutspelet började att han skulle återkomma efter 21 april, dvs när hans Täby skulle ha bärgat guldet. Några enstaka belackare fanns nog hemma i stugorna men nu skrattar ingen åt honom eller Täby längre.

DBS har glimten i ögat och såpa under dojorna men det ska sägas att karln kan lira plastbandy också. Han gör gärna helikoptersnurren på mittplan och dansar mellan motspelare som kör med en mjukglass i handen (dvs som inte spelar särskilt fysiskt). Chris Härenstam kunde inte ha mer rätt när han konstaterade att Danne måste ha det största innebandyhjärtat när han i hela senaste TV-sända matchen jobbade brutalt hårt över hela banan utan att ens se förtagen ut.

Håret markerar ytterligare en epok som många trodde höll på att gå i graven: guldpagen. Han har visat att den är på innebandyplan för att stanna.

Slutligen läste han poesi på sporten häromdagen om hur Täby skulle bärga bucklan och då fick sig nog gamla ordvrängare som Fritiof Nilsson Piraten sig ett gott skratt i sin grav. Den mest attraktiva poesin bedriver han dock på plan i mina ögon.

1. Kult (Mathias ”Bult” Larsson, Warberg):
Den här killen syns, märks och presterar, så ska nr1 vara. Bult har nog kikat en del på Sällskapsresan där norrlänningen som säljer sparkar säger till blyge/sjukligt tyste kollegan Hedlund: ”Gör som Hasse Tellemar, låt käften glappa.”

Få har gått säker för hans rappa kommentarer och han vet att såga alltifrån hela elitserielag till enskilda spelare och han skräder inte sina ord när han fått nys om en spelares fysiska eller psykiska handikapp.

De flesta visste väl annars att han var vass med kolfiberstaven men när han kom hem från ostlandet tog han iaf mig med storm. Bollen är tamejfan limmad vid bladet och han leker bort anstormande forwards. Att han sen levererar ett och annat bakom-ryggen-skott á la Michael Clauss (fd VIB) försämrar inte aktievärdet.

Värmlänningen är till skillnad från många andra bollvirtuoser även grymt brytningssäker och kan spela loss bollar enkelt när det behövs. Annars är vi bortskämda med att se honom leka bort åtminstone två motståndare åt gången med kroppsfinter och läckra dragningar.

När Bult gör entré på lördag i Globen hoppas jag innerligt att de, precis som på domarna, sätter fast en mick på honom så vi får följa allsköns kommentarer från TV-soffan blandat med oortodoxa dragningar. Hell Bult, inte as.

/Signerat Trac Attack #76