Fortfarande ekar frasen "DET ÄR VI - SOM ÄR - ÖREBRO!" i Botkyrkahallens väggar efter att man tog sitt andra raka guld i juniorallsvenskan.
Foto: Per Wiklund

Succétaktiken - Örebro visar vägen

ANNONS

Är det framtidens innebandy som vi precis har fått bevittna? Det offensiva man-man-spel med inslag av egna specialvarianter som Örebro dominerade med under hela säsongen chockade dem flesta. Vi har tagit reda på historien bakom spelet, och visar taktiken som gav två raka guld i juniorallsvenskan.

Botkyrkahallen, 31 mars 2013. Klockan är strax efter halv åtta på kvällen när Jesper Kivipaasi spänner ögonen i sin lagkamrat som han nyss bjudit på ett blåmärke med en misslyckad rensning. Bollen försvinner ut i publiken och han tar tillfället i akt att knyta nävarna och vråla "SÅJAAA!!". Fortfarande återstår halvminuten av juniorallsvenskans final mot Helsingborg men Örebro inser faktum. Det blir guld. Igen. För andra året i rad, första gången någonsin ett lag försvarar HJ18-titeln. Den stora, stolta och rödsvarta klacken ger stående ovationer i väntan på att få storma planen och hissa sina hjältar som inte har förlorat en enda match i vare sig juniorallsvenskan eller division 1 under hela säsongen. Och det genom en egen spelidé olik de flesta andra. Det handlar om en tempostark, offensiv, frejdig och i högsta grad publikvänlig innebandy.

"Okej att dribbla som sista man"
Vi spolar tillbaka jordsnurren några varv - till 1980-talet. Jan Ekengren spelade i KFUM Örebro i högsta serien som då var indelad i sex division 1-grupper. Här var det så kallade man-man-spelet, när varje spelare har sin specifika motståndare att markera, vanligt förekommande och helt i Ekengrens smak. Han skulle sedan bli tränare på elitnivå för att därefter starta om från scratch med ett ungdomslag där bland annat sonen Marcus fanns med. Tanken var att grundligt implementera sin filosofi på hur innebandy ska spelas - med stor inriktning på anfall, fart och finess.
– Jag har haft tre teser. Vår innebandy ska vara kul att spela, kul att titta på och samtidigt vara effektiv. Kan man bjuda publiken på ett offensivt och roligt spel i största möjliga mån så är det en viktig detalj, säger han och vidareutvecklar sitt resonemang:

– Ofta som tränare så talar man om för spelarna vad de inte ska göra, "ni får absolut inte passa bollen där" och så vidare. Men det har jag varit rätt försiktig med. Det är helt okej att dribbla som sista man. Syftet är att spelarna ska vara säkra i det de gör. Ända sedan våra killar var små har vi försökt spela oss ur svåra situationer och det är något som spelarna har anammat och lärt sig, att inte bli stressade när man får tryck på sig.

Framgångarna avlöste varandra med det intränade man-man-försvaret i kombination med kraftfull offensiv och pressa motståndarna, i syfte att vinna bollen högt och ha så mycket bollinnehav som möjligt.
– När vi kom upp i 13-årsåldern och började stöta på de bästa lagen i Sverige så blev vi ännu mer lyckosamma då en del motståndarbackar blev väldigt stressade efter att ha varit vana att få hur mycket tid som helst, nu hade de plötsligt en som stod i hälarna på en.

Som 13-åringar tog man SM-guld i Newbody Cup, men när man började gå från ungdom- till juniornivå så slutade allt att gå som en dans. Örebro stötte på lag som helt enkelt var lite för bra.
– Jag minns när vi spelade i juniorallsvenskan 2009/2010 när 91:orna var äldst, så mötte vi lag som hade 2-3 år äldre spelare. Vi fick storstryk. Men succéssivt växte vi ändå in i kostymen, berättar Ekengren som två år senare fick se sina grabbar vara så fulländade i JAS-dräkten att manschettknapparna spretade när det första guldet togs i juniorallsvenskan.

Nyckeln: God kondition och teknik
Men så till frågan som alla ungdoms- och juniortränare ställer sig efter Örebros massiva medvind - vad är det som är så bra med den offensiva man-man-taktiken?
– Det här är definitivt det roligaste spelet. Ett offensivt spel där man inte går hem och väntar ut motståndarna. Förlorar vi bollen så försöker vi vinna tillbaka den på en gång. Det gör att man får ha mycket boll under matchen, säger forwardstalangen Marcus Ekengren som får medhåll av pappa Janne:

– Vi har alltid pratat om att våga stå högt upp med hela laget och ligga tajt på motståndarna. Man kan få lite impulser av Barcelona i fotbollen. De är väldigt duktiga på att fylla på med folk när de blir av med bollen.

– På våra träningar kör vi både man-man-press och med att backa hem för att få träna på det också. Och det är mycket jobbigare att möta man-man för man får ju ingen tid. Man har alltid någon på sig, menar Marcus.

Succén har gjort att man lyckats värva supertalanger som Jesper Kivipaasi och Robin Westergren. Den sistnämnde kom till laget bara för ett par år sedan men kom smidigt in i det nya spelsättet.
– Det gick snabbt faktiskt. Första året i division 1 hade vi några nya, äldre spelare som bara hade kört traditionellt zonspel tidigare och de hade mycket större problem. Jag kom från ett lag som hade lite mer "kötta-spel", säger han.

De två stora fördelarna med spelsättet som man pratar om är dels att man vinner bollen högt upp i anfallszonen och därför har lättare att göra mål. Det andra är att man får rejält betalt för att vara vältränade. I superligan finns spelare som inte får utrymme att använda sin kondition fullt ut. Storvretas center Joel Kanebjörk har pratat om att han knappt är svettig efter vissa matcher i grundserien.
– Och det verkar ju helt idiotiskt. För oss så blir det att vi ofta kan rycka ifrån i tredje perioden, det såg man inte minst i JAS-finalen mot Helsingborg. Det är i tredje som matcherna avgörs och har man då kört slut på motståndarna genom att ha stressat högt och inte gett en lugn stund så är det klart att det blir rätt frustrerande för dem, säger Janne.

Förutom god kondition, som synnerligen är A och O med detta spel, så krävs det även en stor portion teknik.
– Av ett vanligt träningspass på 75 minuter så brukar vi lägga minst en halvtimme med övningar som bygger på teknik i olika former. En sådan som Marcus har dribblat igenom ett antal koner i sina dagar.

"Hade spelat Fia med knuff"
Tillbaka till Botkyrkahallen och årets JAS-final. Expertröster inför matchen hade talat om Örebros totala överlägsenhet - de regerande mästarna var bättre på alla positioner och Helsingborgs enda chans var att taktiskt överlista dem. Med andra ord så låg den stora utmaningen hos skåningarnas SSL-meriterade tränare Niklas Nordén, en kille som fullkomligt älskar att fingra på taktiktavlan. Han hade klara idéer om hur man skulle agera.
– Det handlar om att försöka få dem att bryta sitt spelsystem. Annars kan man tro någonstans att ju mer man springer desto lättare blir det mot ett man-man-försvar. Men det kommer alltid att vara en spelare en halvmeter ifrån dig. Det handlar mer om att springa tillsammans eller skita i att ta löpningar, göra saker som får dem att tänka. Vi hade spelat Fia med knuff tidigare under dagen bara för att träna på hur man sätter spärrar för någon annan.

Testade flera motmedel
Örebro inledde finalen i ett rasande tempo och dominerade stort under de första minuterna, men när Helsingborg började testa olika lösningar så fick man favoriterna i brygga. Bland annat gjorde man stora förflyttningar vilket ibland innebar att man ställde sina backar högst upp i planen - med som följd att Örebros forwards hamnade längst ner i banan. En ovan situation för en sådan som Marcus Ekengren som helst rör sig kring motståndarnas mål - inte sitt egna.
– Jag kände själv att jag hamnade i backposition en hel del, jag visste inte om det var meningen från deras sida eller om det bara blev så. Men man ska veta att vi inte kör något Följa John-spel. När man blir bättre på man-man så handlar det om att kunna byta gubbe mycket också. Det går inte alltid och ibland får man hänga med. Men vi har hellre backarna nere och forwards längre upp i banan, säger Marcus och tränaren Janne fyller i:

– Allt vi gör på planen är inte alltid meningen, ibland händer det att spelarna själva löser vissa saker. Vi har filosofin att allt man lär sig ska läras in på träning, under matcherna ska spelarna helst fatta egna beslut om vad som är smartast att göra utifrån vad vi tränat på.

Helsingborg fick dock allt större problem. Antalet passningar som var tvunget att gå rätt för att ta sig framåt i banan var under långa stunder för många och man kände att man lika gärna hade kunnat slå långbollar för att slippa alla svåra moment längs vägen.
– Sedan försökte vi med en gammal klassiker när de hade räknat in oss, att vi byter ut en back långt ner vid avbytarbänken och att en annan hoppar in längre fram. Vi fick något hyfsat läge genom det. Vi tänkte även att vi skulle ta ut målvakten i andra perioden bara för att se hur de skulle agera när de får ytterligare en spelare att markera.

"Hade varit rökta efter halva matchen"
Än en gång, precis som i alla matcher under säsongen, blev Örebro för tunga när det skulle avgöras i tredje perioden.
– Vi hade trots allt bara två bollar upp med tio minuter kvar mot ett lag som var mycket bättre än oss. Hade vi inte spelat på det här sättet så tror jag att vi hade varit rökta efter halva matchen. Egentligen är deras man-man-spel ett rätt enkelt system huvudmässigt. "Jag har en spelare här, han räknar jag in". Men ser man på våra toppar, som Oliver Johansson som är ruskigt duktig och borde vara hur bra som helst i en mot en-situationer, så märks det mot ett lag som Örebro att man måste ha tränat på det mycket för att klara av det på bästa sätt, säger Nordén.

I höst kommer den intressanta frågan att besvaras, nu när Örebro har gått upp i allsvenskan. Håller det här spelsättet på den nivån? En av deras seriekonkurrenter i höst - Åby, avancerade upp för ett par år sedan och har spelat på ett snarlikt sätt. Detta med stor framgång framförallt första säsongen då man chockade alla motståndare och faktiskt var med i toppracet. Oavsett så är Janne Ekengrens tanke att detta spelsätt ska bli en röd tråd genom hela föreningen.
– Min kollega på firman är tränare för våra 00-01:or och han jobbar på samma sätt med sina killar. Vi försöker få alla lag i hela föreningen att göra det. Vi är inte riktigt där ännu men i takt med att det går några år och det kommer upp nya kullar som har grunderna med sig från de här åren så är det mycket lättare att rekrytera spelare från egna led till A-lagsverksamheten. Vi tittar på spelarna som har egenskaper som vi tror ska passa in i vårt sätt att spela, säger han.

GRAFIK: Örebros försvarsspel och presspel (klicka för att förstora)


GRAFIK: Örebros försvarsspel och presspel
Åby: "Tror Örebro kommer att lyckas"
Stefan Edberg: Spela mer man-man!
Video: Så vann Örebro JAS-finalen 2013
Götefloorblogg: "Bra jobbat Mr Ekengren"