Notification
Foto: Per Wiklund

Innebandy - mer än en sport

När det svenska folkhemmet och välståndet stod i zenit i slutet av 1960-talet, föddes innebandyn. På många sätt en verksamhet som är mycket större än att bara vara en sport.

Några göteborgare
Några vänner i Göteborg fick fatt på ett antal plastklubbor och bollar. Kvaliteten på klubborna var väl inte den allra bästa och sannolikt hade tillverkaren inte någon som helst tanke på att de var upphovet till en av Sveriges allra största sporter. De skapade leksaker utan en tanke på någon längre förväntad livslängd.

Folkligheten lever vidare
Idag är innebandy en sport som sträcker sig långt utöver våra svenska gränser, inte minst har våra nordiska grannländer Finland och Norge tagit till sig sporten med ett nästan lika starkt folkligt engagemang. Folklighet är en faktor som många branscher, industrier och marknader anammat, inte minst i den skandinaviska spelbranschen. Och det är just det folkliga elementet som skaparna bakom varumärket Norgesautomaten låtit löpa genom verksamheten som en röd tråd, och där allt från spelautomat till bordsspel erbjuds lojala konsumenter. Folkligheten lever vidare på nya områden, vilket också gör den till en sport för framtiden. Finland är dessutom den nation som bäst tagit upp handsken att utmana Sverige som världsledande. Den allra första landskampen spelades i Sollentuna 1985, där Finland faktiskt tog ledningen med 1-0 efter mål av Pekka Kainulainen, men Sverige var den tidens motsvarighet till det överlägsna Sovjetiska landskapet i ishockey och vann till slut med 13-1.

Sveriges tredje största idrott
Innebandyns tillväxt är ju inte enbart baserad på det folkliga engagemanget men faktum är att de företeelser som finns med i spelvärlden speglar också dess popularitet hos den stora allmänheten. Folkligheten är dock den gemensamma röda tråden för vad som idag är Sveriges tredje största idrott med nästan 120 000 registrerade spelare. En fullständigt galen siffra med tanke att det första svenska mästerskapet spelades så sent som 1980.

Populär lek
Från göteborgsgängets spontana infall utvecklades innebandy snabbt som en motionsform som gillades av de flesta. Inte minst fritidsgårdar, skolor och korpklubbar köpte in innebandyutrustning under 1970-talet. Många fotbolls- och hockeylag lirade gärna innebandy som uppvärmning. På fritidsgården och gymnastiken blev det snabbt en populär lek. För det var lek det handlade om under en rätt lång period. Friskis och Svettis, Korpen och även på universiteten syntes folk med innebandyklubbor, men det var först under 1980-talet som sporten utvecklades som en äkta tävlingsidrott. Reglerna fram till dess kunde variera beroende på vilken fritidsgård man befann sig på.

Zorro-finten
Idag finns det uppemot 40 nationella innebandyförbund och VM sänds på tv, streamas och inte minst följs av oddsmakare. Dessutom har materialet utvecklats, exempelvis har innebandyklubbans blad numera en skålning ytterst på klubbladet, vilket har sin grund i när den finske landslagsspelaren Janne Tähkä introducerade Zorro-finten i slutet av 1990-talet. En fint som gick ut på att du bar med dig bollen på klubbladet.

Fokus på bredd
Men trots att sporten växer sig allt starkare har den fortfarande god kontakt med rötterna och de breda folklagren. Till skillnad från exempelvis ishockey och fotboll, jobbar innebandyn mer med bredd och en annan typ av långsiktighet där alla ska få vara med så länge som möjligt. Inga elitsatsningar i tidig ålder.

Framtidens folksport
Folksporten i framtiden är ett av de stora projekt som Svensk innebandy jobbar mycket målmedvetet med. Tanken är att så många som möjligt ska börja, gilla och fortsätta med innebandy under hela livet. Och det är där folkhemmets skapelse nu möter en digitaliserad framtid med det gemensamt att man vill nå och beröra i de stora folklagren. Innebandy lär därmed fortsätta utvecklas som leken som blev en sport och vars gemensamma röda tråd är att den är så mycket större än att bara vara en enkel sport.