Johannes Gustafsson tog tre SM-guld (med Haninge) och fyra VM-guld under sin professionella spelarkarriär. Med Storvreta gick han som bäst till semifinal.
Foto: Bildbyrån/Per Wiklund

Profilen om Storvreta: ”Starka hierarkier i laget”

ANNONS

Johannes Gustafsson är en av Sveriges bästa centrar genom tiderna och spelade sju raka säsonger i Storvreta på 00-talet. Här ger han sin syn på Uppsalaklubbens lagbygge och status idag.

Vad tycker du om lagets Silly season så här långt?
- Galet! Sundstedt är beprövad på högsta nivå, känner kravspecifikationen i Storvreta och har kvaliteter som höjer kompetensen på truppen. Götz har jag följt under flera år och är ett multiverktyg med hög ambition som kan leverera från dag ett eller utvecklas i lugn takt, allt efter hur ledningen ser behovet, säger Johannes Gustafsson till Innebandymagazinet.

Är truppen den bästa upplagan någonsin av Storvreta?
- Ja! När jag värderar erfarenheter, spetskompetenser, offensiva och defensiva kvaliteter, balans i truppen mellan hunger och rutin, balans mellan ledare och följare ser jag en upplaga utan egentliga brister. Förra säsongen smälte Valdemar Ahlroth och Tobias Gustafsson in på ett närmast perfekt sätt och årets nyförvärv ser utifrån ut att passa in som handen i handsken. Victor Andersson blir bara bättre och bättre, Henrik Stenberg och Viktor Klintsten är i perfekt ålder, Albin Sjögren kommer göra en ännu bättre säsong och hela balansen i backbesättningen ger mig gåshud.

Ser du några frågetecken?
- Det stora frågetecknet finns, som i alla lag på alla nivåer, kring hur väl ledarskapet kan utveckla individerna och gruppen, och hur man på bästa sätt tar sig genom försäsong, seriespel och slutspel fram mot de sista matcherna för året, där målbilden med försvarat SM-guld ligger. Sett till truppen och vilka spelare den innehåller så finns en utmaning för den nya ledningen i att hålla många starka viljor, vinnarskallar och vana matchvinnare vid att anpassa sig till rollerna. Det kan bli otrolig konkurrens på vissa platser och det finns starka hierarkier i laget. Spännande blir det onekligen för sådana som mig som älskar att följa grupprocesser att se hur Linus Jämtdal värderas mot Nicklas Paulsson och Emil Helmrich. Ett mindre frågetecken är back-up bakom Klintsten.

Vilka är de största skillnaderna på Storvreta nu och när du spelade?
- En skillnad är att Storvreta nu är ett världslag som lärt sig vinna och smält samman till en effektiv maskin. Då jag spelade var vi i början av något stort, med många fina innebandyspelare, som kanske inte var komponerade på samma sätt som nu med varsam hand och med tydlig kravspecifikation. Träningsförutsättningarna fysiskt skiljer sig mycket, kontinuiteten med spelare och ledare som under många år byggt och skapat en Storvretaideologi kan jämföras med åren på 2000-talet då vi bytte tränare och spelare hela tiden. Truppen när vi var som mest namnkunniga och var en vinst från SM-final 06-07 bestod av 15 utespelare och vi orkade inte riktigt hela vägen då, medan nästa års upplaga har 15 världsspelare.

Hur lång tid tror du det dröjer innan Storvretas och Faluns dominans bryts, vilket annat lag kan bli nästa att vinna guld?
- Intressanta och öppna frågor som kanske bäst låter sig angripas i ett kort och ett långt perspektiv. På längre sikt kan vi se att ekonomiska muskler och en bygd, stad eller kommun som står bakom och stöttar är av största vikt, åtminstone om du vill skapa kontinuitet i vinnandet. Här utmanar Växjö, Mullsjö och i viss mån Dalen. Jag tror att en förening som har detta stöd attraherar och motiverar nyförvärv, egna produkter och skapar energier som behövs för att klara av att utmana Storvreta och Falun. På kort sikt och med befintliga trupper och slagläge kan säkerligen Linköping eller kanske Pixbo gå hela vägen med viss medstuds, bra coachning och att rätt spelare hamnar i zonen under slutspelet. Om jag tvingas svara rakt och kort på frågan så tror jag att Mullsjö först kommer bli nästa lag att vinna SM-guld och att det kommer ske i början på 2020-talet. Jag följde semifinalserien mellan Storvreta och Mullsjö på nära håll, och blev mycket imponerad av Mullsjös självklara och raka sätt att spela på och för ett jagande lag visade de att seriespel är en sak och slutspel en helt annan, och kom helt rätt in i den avgörande fasen av säsongen.