7 anledningar till att införa ett U23-landslag

Behöver Sverige ett U23-landslag på herrsidan? Innebandymagazinet listar tänkbara argument.

1. Regerande världsmästarna visar vägen
Finland har ett U23-landslag på herrsidan, något man införde för snart två år sedan. Så sent som i helgen spelade man en turnering i Lettland där man bland annat mötte lettiska A-landslaget. Spelarna var födda mellan -98 och -94, majoriteten -96 och -97. Ännu är det svårt att dra några slutsatser av vad det har gett för effekt, men responsen hittills ska vara positiv.

2. Tuffa generationsväxlingar
Sverige har haft två gyllene generationer sedan milleniumskiftet. Den första, med spelare som Niklas Jihde och Anders Hellgård i spetsen, skulle i slutet på 00-talet stegvis börja försvinna och det nya gardet tog över - med Johan Samuelsson och Kim Nilsson. En smärtsam övergång, då Sverige förlorade två raka VM-finaler 2008 och 2010. Långt ifrån hela sanningen bakom misslyckandet, men kanske en del av den.

3. Behovet större på herrsidan
På damsidan ser vi att yngre spelare får chansen tidigare, både i klubblag och landslag. I senaste Finnkampen deltog exempelvis 12 spelare mellan 19 och 23 år gamla. Att jämföra med herrtruppen som hade 5 spelare inom samma ålder - trots att det inte är VM-år och att det kanske finns större möjligheter att testa nya spelare.

4. Hårdare konkurrens
Länge har vi sett samma stomme i A-landslaget. Etablerar du dig och gör bra insatser i dina inledande blågula matcher tyder mycket på att du kommer bli bofast. Med ett U23-landslag skulle det möjligen uppstå en större och bättre konkurrenssituation med spelare underifrån.

5. Glappet är stort
Första steget in i landslagsverksamheten är på U19-nivå, sedan är glappet (för?) stort till A-landslaget. Ett mellanläge kan behövas för att skola in fler spelare snabbare och bättre, och för att U19-spelarna ska få ett realistiskt mål att kämpa för efter U19-tiden.

6. Ledarsidan stärks i Svensk Innebandy
Mer samarbete mellan U23-tränare och A-landslagsledningen kan göra att spelarna skolas in på ett bättre sätt och att det blir lättare att ta klivet om man redan är inne i rätt tänk.

7. Guldsteget - inte ett tillräckligt steg?
Nyligen infördes ”Guldsteget” (hette tidigare Topp & Talang), med syftet att just utbilda spelare mellan 19 och 23 år för att på sikt kunna bli A-landslagsspelare. Här får man större stöd, framförallt mentalt och kunskapsmässigt, för att ta det sista klivet. Matchspel mot internationellt motstånd är dock något som saknas, och som skulle kunna vara en viktig utvecklingsdel för att växa in i landslagskostymen.

Läs även
Mikael Hill: ”Ska inte vara rädda att titta på vad andra gör”
Finska modellen för att utveckla landslagsspelare