”Jag vill ha fler spelare att välja på”

Mikael Hill blev under förmiddagen bekräftad som förbundskapten för det svenska herrlandslaget. Nu berättar Hill om sina tankar kring sitt nya jobb.

Hur känns det att få den här chansen?
- Först och främst kändes det överväldigande när jag fick frågan. Sedan har jag hunnit smälta det en hel del sedan dess och nu känns det såklart stort och utmanande. Egentligen alla positiva saker man kan säga, säger Mikael Hill till Innebandymagazinet.

Det fanns aldrig någon tvekan om att tacka ja?
- Nej, egentligen inte. Det är såklart ett pussel att lägga, att få en lösning med arbetsgivare och så vidare, men det har gått väldigt smidigt och familjen har varit stöttande från första stund. Så det var inga konstigheter.

Det har varit mycket spekulationer, har det varit svårt att hemlighålla det?
- Jo, det har det varit. När det började för några veckor sedan så hade jag faktiskt inte fått frågan, så då var det inte så svårt att förneka. Men efter det så har det varit några som förstått vad som är på gång och det har varit många svävande svar från min sida.

Varför är du rätt man för det här jobbet?
- Det får egentligen uppdragsgivaren svara på. Men från min synvinkel så tycker jag att jag har skaffat mig en bra erfarenhet från idrotten, både på elitnivå och på bredden i många år. Mitt ledarskap är ganska gediget och det tycker jag att jag har visat tillsammans med mina kompanjoner i tidigare föreningar i hur man bygger ett lag. Mullsjö har samma stomme av spelare idag som när jag kom dit för fem år sedan.

Vad finns det för likheter och skillnader mellan dig och Jan-Erik Vaara?
- Det är jättesvårt att svara på. Först och främst måste man lyfta på hatten och hylla det han gjort, både på herr- och damsidan i alla år. Han har lyft nivån på ett imponerande sätt. Jag hoppas kunna ta vid och förfina några saker och kanske hitta ytterligare spets på herrsidan. Annars har jag inte hunnit djupanalysera vad som gjorts tidigare men jag kommer försöka sätta min plats.

Du fortsätter också med Guldsteget som tidigare.
- Ja, det kommer att rulla vidare. Det ser jag som en styrka i det här konceptet. I SSL, som fortfarande är världens bästa liga, genomgår man en generationsväxling den här säsongen. De har tappat spelare som Karl-Johan Iraeus, Patrik Åman, Rasmus Sundstedt och Johan Samuelsson. Det är många tunga profiler som försvunnit ur ligan och då får de yngre ta över. Där tror jag att Guldsteget är ett jätteviktigt verktyg. Det man har kunnat se är att ingen från laget som tog U19-guldet i Hamburg 2013 var med i senaste VM, medan Finland hade med både Peter Kotilainen och Krister Savonen som till och med kom med i All Star Team.

Sverige har som sagt ett skikt med toppspelare som börjar vara runt 30-strecket, kan du berätta närmare om hur den här generationsväxlingen ska hanteras?
- Det handlar om att göra som många föreningar, att våga ge nästa generations toppspelare förtroende och att växa in i rollen som ledande spelare. Samtidigt handlar det om att spelarna också tar chansen när de får den. När vi var på Playitas med Guldsteget hade vi förmånen att vara sida vid sida med A-landslaget och då såg man att det finns en anledning till varför de killarna är landslagsspelare. De har ett driv som är väldigt stort och man kan till och med säga att SSL inte är en tillräckligt stor utmaning för dem, de behöver mer för att uppnå sina målsättningar. Jag vill se fler spelare underifrån som har ett högre driv.

Du upplever att det finns en brist där hos yngre spelare?
- Rent konkret så är det ganska enkelt att titta på det, det var väl bara Albin Sjögren som var med i bruttotruppen till VM från det U19-landslag som vann guld 2013. De killarna behöver ta klivet för att vara med och konkurrera på allvar. Det finns ett jobb att göra och tittar man längre ner i föreningarna som satsar på att vinna JAS till exempel, så är det flera som glömmer bort att vi tappar spelare längs vägen. Det ska spetsas så tidigt istället för att låta spelarna växla. Ju fler som håller igång i yngre ålder, desto fler kommer spela innebandy längre och kunna bli framtida landslagsspelare.

Känner du dig trygg med den kommande generationen?
- Ja, det finns mycket intressant som kommer underifrån. Jag kan ju mest titta på de som var med på Guldsteget och där är det flera som har tagit större kliv under den här säsongen. Jag är inte förvånad om någon eller några därifrån får chansen att visa upp sig i A-landslaget inom kort.

Finns det några tydliga gemensamma nämnare hos de här spelarna?
- Det handlar mycket om målmedvetenhet. De var långt fram redan när vi körde igång för ett år sedan men många har fått en extra motivation och inblick i vad som krävs för att ta sig hela vägen. Det känns som flera har tagit det extra steget för att närma sig toppen.

Vilken typ av innebandy ska Sveriges landslag spela framöver?
- Först och främst så finns det väldigt mycket redan på plats och det handlar om att förädla det som finns. Men det handlar mycket om fart. Jag tycker man såg under senaste VM, och redan i Student-VM i somras, att farten i spelet blir mer och mer viktig. Det handlar om alltifrån beslutsfattande till bollbehandling och snabba fötter. Jag ser också att en sådan sak som att kunna slå ut sin motståndare är en viktig del. Att ha modet att göra sin gubbe. Sverige är historiskt sett duktiga på att använda hela formationer men den individuella kvalitén ser man har skruvats upp, där är toppspelare på internationell nivå väldigt duktiga.

Vad tycker du det var som gick snett i senaste VM för Sverige?
- Dels så fanns det problem med skador. Men sedan är det väldigt små marginaler som avgör på den här nivån. Tittar vi på VM i Scandinavium 2014 så blev det succérubriker när Sverige vann med uddamålet. Nu förlorade de på straffar, det är en tung lina att balansera på. Jag tror det var flera saker som gjorde att det gick som det gick. När det kommer till straffar kan allt hända och den dagen var Finland lite vassare. Sedan finns det säkert delar i spelet man kan diskutera.

Vilken utveckling ser du i spelet i SSL, är det något du tycker borde förändras?
- Jag tycker vi ser lag i ligan som står för en innebandy som vi kan vara stolta över. Jag tycker också det finns ett sundhetstecken för ligan att de lag som har breda trupper och kan gå på mycket folk är de som skördar bra resultat. Däremot ser vi som sagt att flera klasspelare har försvunnit till den här säsongen, vilket gör att det är en ganska ojämn kvalité fortfarande. Både i matcherna och i trupperna. Men det är ett antal lag som försöker driva på utvecklingen och förhoppningsvis kan fler haka på. Det handlar framförallt om det offensiva spelet och vad man gör med boll, där finns det mer att önska från några.

Vilka tycker du är de största skillnaderna på svensk och finsk innebandy?
- Finnarna spelar lite annorlunda, både spelmässigt och intensitetsmässigt. Sverige kanske vill mala och trötta ut motståndarna mer med mycket bollinnehav, medan Finland spelar rakare. Sedan finns det några tekniska detaljer på spelare i hur man för bollen och så vidare. Det är något som jag vill se att vi jobbar med i Svensk Innebandy. Det är ofta som spelare söker sargskydd med ryggen utåt mot banan. Vi kommer titta på den kvalitén hos spelarna, att kunna spela mer rättvända.

Mellan landslagssamlingarna, hur kommer dina uppgifter se ut?
- Jag kommer att jobba heltid kring innebandyn åt Svenska Innebandyförbundet. Huvuddelen handlar om landslaget och Guldsteget, och i första läget ska jag etablera kontakt med klubbarna. Köra en form av landsturné och besöka alla klubbar, prata med tränare och spelare om hur man ser på framtiden med landslaget. Under säsongen handlar det också om matchanalyser och ett och annat åtagande gentemot sponsorer.

Avslutningsvis, hur ska Sverige ta tillbaka världstronen?
- Vi har ett jobb att göra. Målet för svenska landslaget måste alltid vara att vinna. Vi ska ha ett lag med självförtroende som spelar för att vinna, oavsett match. Jag tycker fortfarande Sverige är världsledande även om Finland är världsmästare. För att få hela paketet efterlyser jag ökad konkurrens på landslagssidan, jag vill ha fler spelare att välja på framöver. Att fler spelare har som individuellt mål att spela i landslaget.

Tidigare förbundskaptener
Stefan Kratz (1985-1987)
Jorma Keskisarja (1987-1991)
Christer Olsson (1991-1993)
Jan Inge Forsberg (1993-1994)
Krister Ahlqvist (1994-1998)
Thony Andersson (1998)
Peter Kokocha (1999-2004)
Kristina Landgren Carestam/Ulf Hallstensson (2004-2006)
Ulf Hallstensson (2006-2007)
Kent Göransson (2007-2011)
Jan-Erik Vaara (2011-2017)