Magnus Jäderlund talar ut om myterna som byggts upp kring Caperiotäby.
Foto: Magnus Neck

Binge talar ut: "Många snackar skit om Täby"

ANNONS

För första gången väljer Magnus Jäderlund att tala ut om myter, skitsnack och kärlek… Allt handlar om laget som många pratar om men få tar reda på hur det verkligen förhåller sig. - Personer och motståndare försöker alltid vinna fördelar, ibland hitta på saker. Sedan finns det motståndare som alltid visar respekt. Det är dom jag hyllar, det är de som är idrottens själ, säger Caperiotäby-tränaren till Innebandymagazinet.se.

Varför öppnar sig Jäderlund just idag? Det är en väldigt speciell dag för tränaren, en saga kan vara slut för några, laget förbereder sig för det som är en avgörande match - den mot Dalen.
- Det är mycket känslor, det har varit mycket snack, vi väcker känslor men alla myter är inte sanna, säger Järderlund.

Idag kan innebandyhistoria skrivas, några trotjänare spelar sin sista säsong. Vinner man ikväll har man skapat ännu en myt. Förlorar man finns det en risk att laget hängs ut för att man inte gjort allt för att vinna. Det brukar låta så från experterna när Täby inte vinner.
- Vi beskylls ofta för att inte gå för fullt. Man verkar ha en övertro på vårat lag. Som om vi inte skulle kunna förlora om vi bara kämpar mera. Vi är jäkligt bra, men vi sliter för att nå framgång som alla andra lag.

En saga är på väg mot sitt slut, det är inte vilket lag som helst, det är ett lag med starka band, som en familj. Magnus menar att passionen för innebandyn är deras största drivkraft.
- Killar som Edlund, Sundbom och Hyvärinen har lagt ner enorm tid och kraft under många år för att de älskar skiten. 


Under intervjun skrattar vi, men ibland blir det tyst, det stockar sig i halsen. Magnus berör, även den här gången, han är utan tvekan själv djupt berörd.
- Jag är en känslomänniska. Jag tror på min intuition och jag vill hela tiden följa min känsla. Då brukar det bli bra, menar Magnus. 


- Är det dags att ta bladet från munnen? Litegrann, det skulle kännas jävligt bra. En del far med osanningar medvetet och är respektlösa. Jag har alltid valt att inte kommentera påståenden som är negativa om oss. Bättre att jobba vidare och inte bry sig har jag känt. Personer och motståndare försöker alltid vinna fördelar, ibland hitta på saker. Sedan finns det motståndare som alltid visar respekt. Det är dom jag hyllar, det är de som är idrottens själ.

Det sägs att ni spelar någon sorts highchaparall-innebandy?
- Alltså, vi har väl testat rätt mycket i taktisk väg genom åren. Rickie Hyvärinen säger att det finska landslaget spelar väldigt likt Täby och jag håller med honom. Rätt kul eftersom vårat förbund tydligen tycker att finnarna leder utvecklingen, skrattar Magnus.

Angående myterna om laget och personerna som stuckit ut under åren ligger det en del sanning.
- Men det finns färgstarka personligheter i alla lag, skillnaden är att vi uppmuntrar till att du ska vara dig själv, det är inte den tyska ordningen utan mer sydländskt temperament. Vår lagkultur bottnar i förorternas mentalitet, våra spelare är nästan uteslutande från betongen och vi har andra förutsättningar än många andra föreningar. Inget konstigt med det.

Men är det inte det som gör att ni ses som oseriösa?
- Kanske. I vissa fall påverkar det negativt och i vissa fall vinner vi faktiskt för att vi låter folk må bra. Vi är en grupp, ett lag då vill man att alla parter mår bra. Men så är det i alla lag, men man väljer olika vägar.

Händer det oväntade saker har Täby en styrka i sin spretiga historia. En historia som skulle bli en bok.
- Vi är förberedda på vad som helst, vi har varit med om saker ihop, vi har hittat lösningar på och utanför planen, stått upp för varandra.

När det handlar om matcher beskrivs ofta Täby som oberäkneliga, lata och ord som cirkus Täby har förekommit.
- Det är ju coolt att vi berör, fast vi inte gör det inte med flit, menar Magnus

Det finns myter som kommer från verkliga händelser, saker som sagts eller gjorts av någon i laget men mycket är rena lögner, det är mycket skitsnack. Tränaren är förvånad över att han själv som person sällan kritiseras.
- Många snackar skit om Täby men få snackar skit om mig, men för många är Täby något som katten släpat in, så låter det i alla fall, säger Magnus och undrar hur det kan komma sig att folk tror att Caperiotäby jävlas med flit.

- Jag tror många skulle sakna Caperiotäby om vi inte fanns med längre, även de som inte gillar oss för då måste de hitta något att gnälla över. Det är så sådana personer funkar. Det vi gör är bra skit samtidigt är vi bara ett innebandylag, men tyvärr för svensk innebandy är lagen i SSL alldeles för likartade idag.

Jäderlund utvecklar det där med myterna och snacket.
- Jag har blivit överraskad att vi i vissa kretsar förknippas med ordet oseriöst. Det är fasen en innebandyterm att ett lag skulle vara oseriöst, det finns väl inget fotbollslag på elitnivå som man snackar så om. Jag tycker det är jävligt intressant.

När det handlar om Täbylaget kan små saker bli stora, Jäderlund är förvånad hur folk värderar, hur vanliga saker kan bli så stora i media och i övrigt på nätet.
- Ja, en del grejer vi gör vill man överdriva. Läste en blogg av någon snubbe från Växjö, han hade sett oss käka på ett mathak och tyckte massa grejer om våra Chryslerbilar, att vi såg loja ut och alla våra killar inte satt vid samma bord, vilket han tyckte var märkligt. Många vill tycka till om saker kring oss, dom går på myterna och ofta förstärker man dom.

Jäderlund tar två exempel på hur det kan gå till när det skrivs sanningar om Stockholmslaget. 

- Danne Sundbom skriver en dikt, sen plötsligt är han poet, vad händer liksom? Eller när Hyvärinen äter en pizza tror alla han är pizzabagare, det snackas och vi bara gapar.

Men de där myterna får ni väl skylla er själva för, ni har väl skapat er egen myt, det där om att ni inte tränar till exempel…
- Vad tänker du på? Kan inte tänka mig att någon av oss sagt att vi inte tränar, det är helt fel. Vi körde väl den jargongen när vi slog ut AIK 2007, vi körde sånt tugg men det är ju hundra år sedan. Vi kom från division tre, vi var väldigt spontana och drev väl med etablissemanget. Men nu är vi en del av etablissemanget, vi snackar helt annorlunda idag men det kanske inte folk hör.

Sedan bjuder han på storyn som kan vara den som gjort att Caperiotäby ofta omnämns som ett lag där träning inte är speciellt viktigt.
- Ja, jag kan säga exakt som det var, det var Aftonbladet som ringde upp Jesper Måwe men han stod i duschen. Roger Almgren svarade och de frågade om det där hur vi lyckats slå ut AIK och "Rogga" svarar något i stil med ”Det känns bra, ingen fattar nåt, vi tränar ju en gång i veckan ändå slog vi ut snubbarna” Sedan har Jesper Måwe fått stå för det citatet.

Magnus kan så här efteråt tycka att det sades en del onödigt, samtidigt måste han skratta åt det och påminner om att Roger Almgren är en skön profil som gjort avtryck.
- Men vi har en helt annan approach idag, märks inte det? Vi har värvat spelare från andra superligaklubbar som alla snabbt har insett att Täbyspelarna är starka i löpspåret och även på gymmet. De där myterna har fortplantat sig själva att vi inte tränar och annat skit, inte minst på internetsajterna. Vissa saker som kommer fram garvar vi åt och folk gillar att ha något att prata om, TV älskar att prata om Täby, med dom har ingen aning om det är sant eller inte. Men de gillar att snacka om oss, vi berör. Det är något som media behöver, någon som berör.

I Täby gör man ingen hemlighet av att det hänt saker som med all rätt orsakat snack.
- Men visst är det så att det händer grejer och att det är sköna profiler i vårt lag, så är det ju. Men när drevet går blir det helt galet ibland. Det är tråkigt att några har bestämt sig för att förknippa oss vid något oseriöst, upprepar ”Binge”.

Och trots att man bevisat sin kapacitet genom tre SM-medaljer på fem år blossade snacket upp om att laget inte tränar så sent som förra säsongen. Då hade laget minskat träningsdosen inför säsongen för att spelarna var slitna efter resan till SM-finalen året innan. Skoglunds och Vesterlunds påstående i TV, att Caperiotäbys spelare inte tränat utan legat på stranden under sommaren, var inte sant.
- Våra killar hade bästa fysvärdena i respektive landslag. Det finns mediaprofiler som inte har någon respekt för det vi håller på med. Oavsett om det är blogg eller kommentatorer på TV, verkar det vara okej att hitta på saker. Media är som de är, det kan jag kanske köpa men andra tränare, förbundsfolk eller kollegor i SSL som sprider lögner och snackar skit är inte är okej, tycker jag.

Det sades att laget legat på stranden upprepade gånger, inte bara i TV. Det blev en sanning.
- Det var jag som gjorde bort mig i en intervju. Jag var ärlig och sa att säsongen innan hade vi tränat hundra dagar i rad, då vi gick till SM-final andra gången. Hundra dagar i rad samlades vi, våra killar har heltidsjobb. Jag sa ”vi har inte lika stor träningsdos” och det innebar att vi gick från sju till fyra pass i veckan, förklarar ”Binge” och fortsätter:

- Jag sa ”något mindre än i fjol” sedan satt experter i TV och sa att vi låg på stranden hela sommaren, men sedan är det väl upp till oss att försvara oss, säger Magnus och undrar varför ingen uppmärksammar de hårdsatsningar man gör.

- Varför pratar man inte om det? Vi måste självklart styra media, men innebandyn behöver en bättre bevakning och kvalitet i journalistiken. Chris Härenstam är den överlägset mest seriösa reportern jag stött på, han är ett proffs som också kunde ge innebandyn en rättvis marknadsföring.

Magnus understryker att man jobbar utifrån sina förutsättningar, han berättar att han och sexårige sonen pratat om varför Warberg har en buss med Magnus Svenssons bild på, men i Täby tar man sig till bortamatcher på mindre glamoröst sätt.
- Klart att alla föreningar har olika förutsättningar, så är det i alla idrotter. Jag tror att man i Stockholm inte bryr sig så mycket, här vet man att förhållandena är helt olika jämfört med innebandylirare ute i landet.

Träningsupplägget i Täby?
- Vi tränar varannan dag från juni till december, sedan 5-6 pass i veckan. Ingen kan ta ifrån oss resan vi gjort. Det är märkligt att folk snackar skit, och till och med ljuger.

- Om en spelare i mitt lag äter en cheeseburgare då har hela laget ätit på McDonald’s innan match. Du skulle veta vad vi får höra.

Människor inom innebandysfären tar sig rätten att göra om sanningen.
- En nattmacka i Umeå för någon, då har hela laget supit skallar i bitar, någon säger det. Det blir sanning. Inte minst genom sociala medier och bloggar. Det skrivna ordets makt, men sådant snack kan säkert finnas om andra lag, på mindre orter där folk känner till namnet på spelarna. Det finns säkert skrönor där med.

Jäderlund låter förvånad när frågan kommer upp om att spelares barn suttit med på träning.
- Ja, i Caperiotäby händer det att spelarnas barn finns på träningen om det inte går att ordna på annat vis. Hade vi kunnat hade vi anställt en barnflicka men nu kan vi inte det, så barnen får finnas med. Jag kan tycka att det är kärleksfullt, det finns ju inget bättre än barn. Jag är ju en av dom som haft mina barn där. Rickie Hyvärinen en annan. Har inte alla lag så? Vad gör de annars?

- Ibland finns det saker som händer i Täby som folk snackar om och vi förstår inte, det där kanske är en sådan sak…

- Vi gör det inte för att sticka ut, vi måste jobba utifrån våra förutsättningar. Jag tror folk i allmänhet, inte alls bara inom innebandyn blir frustrerade om man inte följer mallen.

Så kommer vi in på att annat ämne som avhandlats friskt bland innebandyfolket - nämligen minibussar.
- Ja, det har varit mycket snack om det, som om det skulle vara så stor grej, det finns flera anledningar till att vi väljer minibuss som färdsätt, ett är tidsaspekten. Vi har inte råd att en tjomme kommer hem klockan 06 från en bortamatch och ska dra direkt till jobbet. Hur skulle du själv vilja åka? I buss och vara hemma klockan 06 eller i sportchefens BMV och komma hem halv två? Minibussar och bilar, det är ju inga konstigheter.

Magnus minns hur snacket gick då laget var nya i högsta ligan, även då avhandlades färdsättet.
- Det var mycket snack när vi körde egna bilar till Göteborg och slog ut Pixbo, vi spädde väl på den myten lite men vet du varför vi inte åkte buss? Jo, vi förlorade alltid när vi åkte buss. Vi kom från division tre, vi var inte vana att åka buss. Det blev som en jäkla sällskapsresa, vi tappade fokus och fick storstryk.

- När det blev slutspel sa vi, ”vad fan vi tar bilen” och så vann vi vår första bortamatch på flera år. Ibland kör vi bilar nu med, och minibussar, ibland flyger vi. Som till Umeå har vi ofta flugit, det gör vi idag iallafall om någon undrar säger Jäderlund och skrattar.

- För oss är det ingen big deal att man hackar på oss. Det finns många som gillar oss och vi gillar dom. Det är i slutändan kärlek det handlar om.

Ikväll går "bohemerna från förorten" in i elden. I Umeå kan säsongen sluta ikväll.
- Ikväll handlar det om mycket känslor och mer än bara innebandy för oss. Det är de matcherna man längtar efter...